Hamrar i Westanfors socken.

 

Aspbenning     Åhsbäningh 1648, skattelagd 1636.

                       Bergsman Anders Knutsson smidde som mästare i Aspbenning hammarsmedia 1710 - 1730

Men Olof Gran uppgiver att ett Hammare-werk med en Stängjärns-Hammare och 2 härdar
blivit anlagda 1627 i grund förstört 1661 av en stark flod, men strax derpå återuppbyggt.
Den ena härden utdömd 1685. Smidet förbjuda 1687. Hammaren åter i full gång 1689.

Raserat och ödelagt egter Bärgs-Collegii Res. 19 Dec. 1717.

Det var alltså bergsmanshammaren som fanns före 1627 och långt efter 1717.

 

Fagersta;         Enhammare 1651. En härd 1658.

                        På den andra härden previleg. 1682.

                        Två Hamrar och 2 härdar bibehölls 1689.

                        Olof Gran 1752 har en Stångjärnshammare och 2 härdar.

                        Från Djupkärra hammare 1785 men icke härden.

                        Från Harnäs en hammare och 2 härdar 1821.

                        Knipp- och spikhammare 1811. Manufakturverk 1833.

Fem härdar, en knipphammare, en spikhammare och valsverk 1856. Det var väl 3 stångjärnshammare.

 

Simla;              Bruket anlagt 1607.

                        Två hamrar uppbyggde 1620, den tredje 1648

                        Bergsmanshammare 1648, skattelagd 1636.

                        Peder Jönsson den gamla och den nya 1648, skattelagd 1636. Lika 1655.

                        Men Ångman uppgiver för 1655, Övre Hammaren, Westra hammaren och Östra Hammare,

                        Det heter dock Symbla Bergzhammar ännu 1680, för den tredje.

Härdarna voro doch fem men från 1689 tre, vardera hammar, 3 st., hade doch 2 härdar, summa 6 1732

Enligt Olof Gran 1752 två hamrar och 3 härdar. Lika 1856.

 

Westanfors;     Hammare 1655. En hammare och 2 härdar 1695. Lika 1732.

                        Olof Gran 1752 har lika.

                        En hammare med 2 härdar samt 4 spikhamrar 1856.

 

Åvestbo;          Åfwestbo Hammar 1648. En Hammare och 2 härdar 1698, enligt kartan, vid Övre hyttan, Dammen.
Men fanns icke 1731, som synes ofvan.

 

Hammare i Norbergs Socken

                       

Bjurfors;                    Stångjärnshammare med en härd 1807

                                 Redskapshammare 1807

                                 En härd från Hammarby i Nora 1810.

                                 Smidde från Råckhammar i Felingsbro 1810.

                                 På Håkansbennings ägor.

 

Bråfors;                     Bråfors hammare 1648, skattelagd 1636

                                 Ödelagt skrives 1655 och öde 1667, ödhe 1680.

                                 Nämnes ej på 1700-talet

 

Fliken;                       Fläcken Hammare 1648, skattelagd 1636.

                                 Flÿken Hammare 1655.

                                 Öfre och nedre Fliks hamrar 1655 den nedre då öde.

                                 Flÿkens Hammare Ödee 1667.

                                 Flÿken hammar ibidem een hammare ödhe 1680.

                                 På 1700-talet nämnes icke någon hammare i Fliken-

 

Fragg;                       Fragh Hammare fanns ej 1655 men 1667 och 1680.

                                 Den var försvunnen inpå 1700-talet. Ångman sid. 238 nämner icke denna hammare.

 

Fröbenning;              Fröbenbönningz Hammare 1648 skattelagdh 1636.

                                 Fanns ännu 1680 men inte inpå 1700-talet.

 

Gäsjö                        Giäsxe 3 hamrar 1648, skattelagda 1636.

                                 Giäsxehammare 1680, 3 hamrar.

                                 Gäsjö 3 hamrar 1655. Övre, Mellanhammaren och Nedre. Två hamrar uppbyggde 1646,
den tredje 1648. En hammare felaktig 1674.

                                 Hammaren med 2 härdar bibehållen 1689.

                                 En hammare och 2 härdar 1732. Skatt för en härd 1730,

                                 Tillökning i smidet 1813 för redskap till Norbergs gruvor.

                                 Hammaren synes ha funnits ännu 1835.

 

Gökhammaren;         Vid första vattenfallet nedanför sjön Djupen, där Diuppkärr bergsmän smidde sitt
tackjärn till stångjärn. Midtför korsningen Bråfors - Simla - Djuptjärna.

                                 Hammarsmedställningen vid Gökhammaren kvarstod på 1770-talet.

                                 En bakungslucka, smidd under Gökhammaren, fanns i Bråfors 1855 - 1865.

                                 Två gjutna mycket tjocka städskålar. Som legat under städet i smedstabben, upphittades 1857.

                                 Ruin på 1770-talet kunde ej vara hammaren 1785.

 

Håkansbenning;        Håkansbönning Hammar 1648, skattelagd 1636. Ödelagd 1655 sedan 1646. Står som ödhe
redan 1648, Står som öde 1680. Nämns icke inpå 1700-talet.

                                 På hemmanet anlades Bjurfors bruk 1667, previl. Med rättighet till 6 ugnar 1666.

 

Härad;                       Häradz Hammar 1648, skattelagd 1636. Var igång 1655 men står som öde 1667 och 1680.

                                 Nämnes Härad ännu 1680 men kallas Gamla Härad under Wärlingzberg 1722 och Gamla Härad
eller Wärlingszberg från 1732.

                                 Hammaren nämns ej inpå 1700-talet

 

Lifdal;                        Lifzdahl 2 hamrar 1648, skattelagd 1636.

                                 Den ena hammaren byggd 1603, den andra 1616.

                                 En härd ödelagd 1685, En hammare med en härd bibehållen 1689.

                                 Den andra härden befanns nödig till redskapssmide för kringliggande hyttor, den andra
hammaren menas väl.

                                 Hammaren och härden ödelades 1709.

 

Nordansjö;                Tillstånd 1689 att få ödelägga hammaren med 2 härdar.

 

Nyhyttan;                  Nÿhÿttehammar 1648, skattelagd 1636.

                                 Nyhytte Hammaren 1680.

                                 Ångerman uppgiver å sidan 242 att, en hammare blivit uppbyggd 1650. Men det fanns ju
en hammare före 1650.

                                 Den fanns icke inpå 1700-talet.

 

Persbo;                     Pärsbo Hammare 1648, skattelagd 1636.

                                 Uppbyggd 1626 med 2 härdar.

                                 Pädersboo Hammare 1680. Den ena härden ödelades 1689, den andra bibehölls

                                 En hammare och en härd 1695. Och 1732.

                                 Knipphammare 1746 för Norbergs gruvors behov. Knipphammaren ödelades 1812 och
manufaktursmidet flyttades till Gäsjö.

                                 Stånghammaren raserades och smidet flyttades till Högfors före Hebbes död 1825.

                                 Enligt Gran ödelades ena härden 1686.

                                 Hammaren flyttades längre neder i strömmen enligt tillstånd 1674.

                                 Kronhammare 1655 vid Persbo kallades 1651 Westra Rosendals Hammare och nedbrann
före 1659.

                                 Till Norbergs Prästbord hörde 1/2 kronohemman Westra Rosendal och det var väl därför
Kronhammaren kallades Prästhammaren

 

Prästhammaren;       Skattelagd 1636,

                                 Wester Rosendal Hammare,

                                 Kronhammaren innehades 1650 av bergmästaren Peder Jönsson.

                                 I stället för Kronhammaren som uppbrunnit, fick Jacob Schack 1650 tillstånd att i Westra
Rosendal uppbygga ett Rännelverk, enl Ångman sud. 177. Således skulle Kronhammaren
ha brunnit 1655 före 1650. Och likväl har Persbo Kronhammaren 1655.

                                 I Jordeboken finns dock endast Pärsbo Hammare 1655, icke 2 hamrar. 1650 tryckfel.

 

Rabbatsbenning;       Rabatzböning Hammar 1648, skattlagd 1636.

                                 Bergsmanshammare, uppbyggd 1602, en bland de äldsta hamrar inom Bergslagen.

                                 Rabbatzbenningh Hammar 1680.

                                 Rabbatzbenningh 5 bergsmän 1 hammare och 2 härdar 1732. Men 1752 enligt Gran en
Stångjärnshammare förseede, med järnredskap. En del av smidet flyttades 1754 till
Davidshyttan för tillverkning av osmundjern. En hammare och en härd ännu 1835.

                                 Rabbatsbenning 1 1/4 hemman med 6 bergsmän 1760. Fyra bergsmän 1775 och Inspector
Olof Hellström på Bjurfors 1/2 hemman Rabbatsbenning. Han och tre bergsmän1785.
Bergsman Olof Hellström och 3 bönder 1784.

                                 Hans Johansson är då insp. På Bjurfors.

                                 Hela hammaren med en härd har kommit i Hellströms händer. Han grundade Olofsfors bruk.
Sonen och 1835 års arvingar ägare till hammaren och härden.

 

Rosendal;                  Två hamrar, gamla och nya, 1648, skattelagd 1636.

                                 Uppbyggd 1632.

                                 Westra Rosendals hammare eller Kronohammaren samt Nedre Hammaren i 1651 års längd,
enl. Ångman sid. 235. Rosendals hamrar den gamla och den nya i 1655 års Jordebok.
Kronohammaren skulle ha brunnit, se ofvan.

                                 Nedre hammaren ombyggdes 1659 med 2 härdar.

                                 Rosendals hamrar, den gamla och den nÿa i 1667 års Jordebok. Lika 1680.

                                 Nedre Hammaren blev bibehållen 1689, dock endast med en härd. Hammaren förstörd 1699
genom en svår vattenflod.

                                 Den gamla hammaren med 2 härdar fanns qvar medan den Nedre Hammaren låg öde 1699 - 1707.
Nedre Hammaren jemte härden utdömdes 1707.

                                 Gamla Hammaren fanns kvar med två härdar 1732, Så man vet ej hur Ångman forskat.
Men 1659 uppfördes en hammare och 2 härdar. Den tillkom efter Kronohammaren.

                                 Det var Hammaren från 1659 som kallades Nedre och bibehålls 1689 samt ödelades 1707.

                                 Gamla Hammaren fanns kvar med två härdar 1732. Så man vet ej hur ångman forskat.

                                 Men 1659 uppfördes en Hammare och 2 härdar. Den tilkom efter Kronohammaren.
Det var Hammren från 1659 som kallades Nedre och bibehållen 1689 samt ödelades
1707 enl. Gran. Men Gamla Hammaren fanns kvar som sagt 1732. Varken Gran eller
Ångman nämner denna Hammare.

                                 På Olof Granstid 1752fanns ingen hammare i Rosendal.

 

Westerdjupkärra;      Diupkiärra Hammar 1648, skattelagd 1636.

                                 Upptagen 1655 i både längden och Jordeboken., där även 1680.

                                 Bara bergsmän i Jordeboken 1744.

                                 Hammaren innehades av 5 bergsmän i Jordeboken 1744. Hammaren innehades av 5
bergsmän 1749, hammaren och en härd 1732.

                                 Tillhörig några bergsmän enl. Gran 1752,

                                 En bokhållare Per Billström hade kommit med i Jordeboken 1760.

                                 Brukspatron Anders Barchaeus på Fagersta 1775. Nästan hela Djupkärra under Fagersta 1794,
då Djupkättshammaren 1785 blivit flyttad till Fagersta men inte härden, som blivit såld.
Det kunde ej vara Gökhammaren som var ruin på 177-talet.

 

Hamrar i Karbenning
 

Bennbo;                    2 hamrar. I den Övre Hammaren 5 bergsmän och i den Nedre 6 bergsmän 1699.

                                 En härd till vardera Hammaren eller 2 härdar.

                                 7 bergsmän i Övre Hammaren 1734, Sex i Bennbo och en från Nickebo i Nedre Hammaren 1734

                                 Genom köp 1824 blev Salomon von Stockenström på Fagersta delägare i Övre Smedjan.
Han och 6 bergsmän i Övre Hammaren 1835. Åtta bergsmän i Nedre Hammaren 1835.

 

Högfors;                    Den 12 mars 1545 skrev Gustaf Wasa ett öppet brev för Peder Olsson och Lars Mårtensson
i Westerås att de skulle få bygga en hammarsmedja vid Högfors gård,

                                 Elisapet Grip sålde Hammaren 1615 till Magnus Brahe vars dotter Ebba Brahe hade 2
frälsehamrar 1655. Två Hamrar med 4 härdar 1695.

                                 Smide från Fors och Prästhyttan 1753. Högfors stämpel på Persbojärnet 1767.

                                 En härd från Högfors till Graninge 1788.

                                 Sedan dess 2 Hamrar och 3 härdar

 

Hästbäck;                  Hästbäckhammaren och Landforshammaren 1655. Bibehölls med var sin härd 1689.

                                 Nedre Hästbäcks kallades Landforshammaren och ödelades 1767.

                                 Smidet flyttades till Engelsberg.

                                 Av ålder har Övre Hammaren tillhört Bergsmän, men på 1750-talet tillhörde den Nedre eller
Landforsenhammaren Brukspatron Adolf Ternsten.

                                 Smidet återflyttades 1797 från Engelsberg till den kvarvarrande Övre Hästbäckshammaren
som därmed fick ökat smide.

                                 Salomon von Stockenström på Fagersta innehade detta smide 1835 efter köp av Hellströms
Sterbhus

 

Hökmora;                  Een Hammare med en härd, obegannad sedan 1617, ödelades 1782.

                                 Ansökning om återupptagning avslogs.

 

Karbenning;              Hammaren uppbyggdes 1617 av byns bergsmän.

                                 Inspektor Luhr tillköpte sig 4/13 i Hammaren 1826.

                                 Dennes andel innehades 1835 av Salomon von Stockenström. 2 hamrar till 1689.

 

Klingbo;                    Stånjärnshammare med härd var ödelagt redan 1734,

                                 Bergsmännens ansökning att få återupptaga smid och härd avslogs 1804.

 

Landfors;                  Nedre Hästbäcks eller Landforshammaren ödelades 1767 och smidet flyttades till
Engelsberg, Se ofvan!

 

Nickebo;                   Fyra Bergsmän och bökhållaren Eric Wiik på Wirsbo ägde hemmanet 1721, men 1734 var Wiik
ensam ägare.

                                 Engelbrekt Gother 1754, friherrinnan von Yxkull, född Rosenstierna, 1757, Sam. Stierneld 1765,
då bergsmanssidet skulle flyttas till Siljansnäs.

 

Nyhyttan;                  Bergsmanshammare uppbyggd 1631.

                                 Smedjelaget 2 bergsmän 1699.

                                 Smidet såldes 1824 till Salomon von Stockenström.

                                 Tackjärn från Hästbäck

 

Olsbenning;              Övre Hammaren med härd.

                                 Smedjelaget tre bergsmän 1693, fyra bergsmän 1750.

                                 Smide från Prästhyttan 1817.

                                 Fyra bergsmän 1835.

                                 Nedre Hammaren med härd.

                                 Smdejelag 6 bergsmän 1699 och 1750.

                                 Smide från Prästhyttan 1817. Åtta Bergsmän 1835

 

Wallsjö;                     En del av smidet till Engelsberg 1752 och de del till Nedre Karbenningshammaren 1766,
varpå Wallsjlhammaren ödelades.

 

Örbäck;                     Gammal bergsmanshammare.

                                 Bergsmän 1699.

                                 Brukspatron Ahlbom en del i hammaren 1721, hans arvingar 7/24 i hammaren 1734.

                                 Bruksförvaltaren Ternsten 7/24 och bergsmännen 17/24 år 1749.

                                 Hela smidet till Bergsmansståndet och bibehållet ännu, på Ångmans tid 1835.
Tackjärn från Hästbäck