|
Hamrar i Linde bergsförsamling
Aspa, Kvavsjöhammaren
Enligt 1609 års jordebok för Linde bergslag finns
Qwarsiöhammaren upptagen som "schatta hammarsmdier"
Skattade 4 skeppspund; 4 lispund (Johansson 1:52)
- Enligt 1684 års relation över hamrar i Linde och
Ramsbergs bergslag;
Betalade hammarskatt för 1 hammare med två härdar;
Ligger ovanför Andershammaren i samma ström. Har liten
vattentillgång. Drivs av tre bergsmän med eget kol
och järn.
- Finns på Gabriel Thorings Landt Carta från 1688
över Ramshytta sochen, med karttecken för bergsmanshammare.
Ligger i Aspa, strax söder om Kvavsjön i bäcken
mellan denna sjö och Björken.
- Finns notrad som stångjärnshammare, på Jonas
Bergius Geografisk Carta 1703-1704, över Linde bergslag
och socken.
När nedläggning har skett är osäkert då
det finns två uppgifter om tid för nedläggning.
Enligt Omberg år 1769 och enligt Fornminnesregistret 1778.
Björka hammare
- Enligt brev daterat 9 januari 1559, ålades denna hammare
att göra "i en stadga" att betala hammarskatt.
Brukades av bergsmän. (Johansson del1:157)
- Enligt 1609 års jordebok för Linde bergslag finns
Biörkahammaren upptagen som "schatta hammarsmdier"
Skattade 7 skeppspund; 4 lispund (Johansson 1:52)
- Enligt Kungliga Bergskollegies relation år 1667 brukades
hammaren av bergsmän och borgare från Lindesberg.
- Enligt 1684 års relation över hamrar i Linde och
Ramsbergs bergslag;
Betalade hammarskatt för 1 hammare med två härdar;
Ligger i samma å som Dalkarlshyttan och tar kol dels från
egen skog och dels köper en del. Brukas av bergsmän
och borgare i staden, som ha sina speciella smidesdagar. Köper
sitt järn av borgarna.
- Finns på Gabriel Thorings Landt Carta från 1688
över Linde bergslag, med karttecken för bergsmanshammare.
- Finns notrad med två stångjärnshammare, på
Jonas Bergius Geografisk Carta 1703-1704, över Linde bergslag
och socken. Ligger vid Bersån, strax söder om sjön
Björken.
- Utdömdes 1721 av Kungl. Kammarkollegium, men fortsatte
trots det fram till slutet av 1780-talet.
- När nedläggning har skett är även här
osäkert, men enligt Fornminnesregistret 1778. (Lannerholm
2002:62)
Björkhyttans hammare
- Enligt 1609 års jordebok för Linde bergslag finns
Biörkehyttehammaren upptagen som "schatta hammarsmdier"
Skattade 3 skeppspund; 12 lispund (Johansson 1:52)
- Finns ej med på Gabriel Thorings Landt Carta från
1688 över Linde bergslag.
Björnhammaren
- Finns på Gabriel Thorings Landt Carta från 1688
över Linde bergslag, med karttecken för bergsmanshammare.
- Brukades från 1658 av Peder Welamsson i Lindesberg.
Smidde höst och vår.
- Enligt 1684 års relation över hamrar i Linde och
Ramsbergs bergslag;
Betalade hammarskatt för 1 hammare med två härdar;
har liten vattentillgång och kan bara smida höst
och vår. Har lite skog och köper något från
Fellingsbro. Ägdes av Petter Welamsson i Linde.
- Finns notrad som stångjärnshammare, på Jonas
Bergius Geografisk Carta 1703-1704, över Linde bergslag
och socken. Noteringen gäller Västra Björnhammaren.
Ligger i bäcken mellan Kvavsjön och Björken i
den s.k. Hammarån eller Sågån vid Björnhammarns
gård, öster om bäcken. Numera helt försvunnen.
- Hammaren blev 1724 införlivad med Östra Bohrs bruk.
- När nedläggning har skett är även här
osäkert, men enligt Blomberg 1724. (Lannerholm 2002:62)
Gusselby hammare
- Enligt 1609 års jordebok för Linde bergslag finns
Guslebyhammaren upptagen som "schatta hammarsmdier"
Skattade 1 skeppspund; 12 lispund (Johansson 1:52)
- Finns ej utritad på Gabriel Thorings Landt Carta från
1688 över Linde bergslag.
Guslebyhammaren låg vid Gusselhyttebäcken. Var en
stångjärnshammare som brukades av bergsmän.
- Nedlagd i samband med att härdarna och smidet flyttades
till Vedevåg
Gusselhytte hammare
- "Gusilehyttehammare" stod 1558 under uppbyggnad.
Enligt brev daterat 9 januari 1559, ålades denna hammare
att göra "i en stadga" att betala hammarskatt.
Brukades av bergsmän. (Johansson del1:157)
- Enligt 1609 års jordebok för Linde bergslag finns
Guslehyttehammaren upptagen som "schatta hammarsmdier"
Skattade 4 skeppspund; 4 lispund (Johansson 1:52)
- Finns ej utritad på Gabriel Thorings Landt Carta från
1688 över Linde bergslag.
- Fick sitt vatten från Gusselhyttebäcken som flyter
mellan Aspasjön och Råsvalen. Skall enligt ortstraditionen
varit en räckhammare och legat på Gusselhyttebäckens
västra sida.
Hammarn eller Andershammar
- Enligt 1684 års relation över hamrar i Linde och
Ramsbergs bergslag;
Betalade hammarskatt för 1 hammare med två härdar;
Ligger ovanför Björnhammaren i samma ström och
ligger bredvid deras hytta. Har liten vattentillgång.
Drivs av tre bergsmän med eget kol och järn.
- Finns på Gabriel Thorings Landt Carta från 1688
över Linde bergslag, med karttecken för bergsmanshammare.
Ligger i bäcken mellan Kvavsjön och Björken alldeles
i närheten av hyttan.
- Finns notrad som stångjärnshammare, på Jonas
Bergius Geografisk Carta 1703-1704, över Linde bergslag
och socken.
Fick sitt tackjärn från Andershammarshyttan och dels
från Linde.
- Upphörde 1788 då rättigheterna till smidet
överfördes till Hammarby och Hällefors.
Lindshytte hammare
- Enligt brev daterat 9 januari 1559, ålades denna hammare
att göra "i en stadga" att betala hammarskatt.
Brukades av bergsmän. (Johansson del1:157)
- Finns ej vid 1684 års relation över hamrar i Linde
och Ramsbergs bergslag;
- Finns ej med på Gabriel Thorings Landt Carta från
1688 över Linde bergslag.
Hammare under Linde Bondefjärding
Bors hammare
- Enligt 1609 års jordebok för Linde bergslag finns
Boorshammaren upptagen som "schatta hammarsmdier"
Skattade 8 skeppspund. (Johansson 1:52)
- Enligt Kungliga Bergskollegies relation år 1667 och
1684 omnämns hammaren som "ödhe och utskuren
aff wattufloder, för skoglösa icke oppbyggd"
- Enligt 1684 års relation över hamrar i Linde och
Ramsbergs bergslag;
Har en smedja med två härdar. Är belägen
i god ström, men svårt dammfäste, som årligen
måste påkostas och står både vid översvämning
och vid vattenbrist. Drivs med egen skog och köper något
ibland. Har eget järn som blåses vid Enkullen i Grängie
socken och köper ock lite. Ägs av Christoffer Geijer.
- Finns på Gabriel Thorings Landt Carta från 1688
över Linde bergslag, med karttecken för bergsmanshammare.
Ligger vid Borsån södra sida, mellan sjön Björken
och Vedevågssjön.
Dalkarlshammaren
- Enligt brev daterat 9 januari 1559, ålades denna hammare
att göra "i en stadga" att betala hammarskatt.
(Johansson del1:157) Ägdes av pastorn i Linde, Andreas
Johannis. Tycks ha varit en förmögen man vid debiteringen
vid Elfsborgs lösen 1571.
- Enligt 1609 års jordebok för Linde bergslag finns
Dalckarshammaren upptagen som "schatta hammarsmdier"
. Skattade 7 skeppspund; 4 lispund. (Johansson 1:52)
- Fick 1640 fick bergmästaren Sten Andersson privilegier
för två hammare, den övre och den nedre.
- Enligt 1684 års relation över hamrar i Linde och
Ramsbergs bergslag;
Betalade 1684 hammarskatt för 2 hammare;
En hammare med två härdar, Ligger i god ström,
i en älv som kommer från Råssvalen, men har
ont om skog och måste för det mesta köpa kol
och järn. Ägdes av Sten Anderssons arvingar
Den andra hammaren hade också två härdar. och
ligger på samma ställe son föregående
hammare. Har svårt att få kol och får för
det mesta köpa. Ägdes av borgare i staden
- Enligt bergmästaren Erik Sneckenbergs memorial 1687,
bör denna hammare ödeläggas på grund av
att de köper det mesta av kolen från trakterna runt
Linde, som är alldeles uthuggna och har endast lite eget
kol.
- På Thorings Landt Carta från 1688, över Linde
bergslag, finns på den korta sträcka mellan Lindesjön
och sjön Björken fem bergsmanshammare inritade. Vilken
av dessa hammare som är först upptagna är svårt
att säga.
- Finns notrad med två stångjärnshammare, på
Jonas Bergius Geografisk Carta 1703-1704, över Linde bergslag
och socken.
- Den nedre hammaren är nedlagd före 1798.
- År 1835 anlade Adam och Lars Lindberg den övre
hammaren och anlade där en lancashirehärd, vällugn
och liesmide.
- Lades ned 1852. ( Blomberg 1936:220)
Vedevågs hammare
- Enligt brev daterat 9 januari 1559, ålades denna hammare
att göra "i en stadga" att betala hammarskatt.
Brukades av domaren i Linde, ensam. (Johansson del1:157)
- Enligt 1609 års jordebok för Linde bergslag finns
Wedewågshammaren upptagen som "schatta hammarsmdier"
Skattade 7 skeppspund; 16 lispund (Johansson 1:52)
- Enligt 1684 års relation över hamrar i Linde och
Ramsbergs bergslag;
Har en hammare med två härdar. Har någorlunda
god lägenhet och egen skog, köper dels en del av södra
fjärdingen och dels från Ervalla. Smider med köpejärn.
Brukas av rådman Hans Preus i Stockholm och Anders Persson
i Vedevåg.
- Finns på Thorings Landt Carta från 1688 över
Linde bergslag finns en bergsmanshammare inritad. Ligger vid
Borsån i den västra åarmen strax före
Vedevågssjön.
- Finns på Jonas Bergius Geografisk Carta 1703-1704, över
Linde bergslag och socken, en stångjärnshammare och
en kniphammare
Qvarnbacka hammare
- För kronans räkning byggdes här 1545 här
en hammardamm.
- Enligt 1609 års jordebok för Linde bergslag finns
Qvarnbackahammaren upptagen som "schatta hammarsmdier".
Skattade ½ skeppspund (Johansson 1:52)
- Utarrenderades 1621 som kronohammare till Christoffer Geijer
och Anders Bengtsson.
- Enligt 1684 års relation över hamrar i Linde och
Ramsbergs bergslag;
Två cronohammare, som drivs av rådman Hans Preus
i Stockholm.
Den ena hammaren var med stål och klingebruk, samt kniphammare
och i den andra smides stångjärn till "bultejärn
och andra requisiter" till klingebruket; ligger i god ström
och lägenhet; har ingen skog utan måste köpas.
Ligger vid Borsån i den östra åarmen strax
före Vedevågssjön.
På Thorings Landt Carta från 1688 över Linde
bergslag finns tre bergsmanshammare inritade. Vilken av dessa
är svårt att säga vilken är den första.
- Finns notrad som Qvarnbacka klingebruk, på Jonas Bergius
Geografisk Carta 1703-1704, över Linde bergslag och socken.
Där fanns ett sliphus, tre kniphammare och en stålhammare
- Brann ned 1759, men återuppfördes omedelbart.
Inom Linde bergsförsamling,
tidigare inom Nora bergsförsamling
Öskeviks hammare
- Öskeviks hammare nämns 1558 och brukad av bergsmän.
Finns ej längre i 1609 års skattelängd.
Har troligen legat vid bäcken mellan Usken och Fåsjön.
Hamrar
i Ramsbergs församling
Allmänningbo hammare
- Finns som uppbyggd enligt 1652 år relation, som en hammare
med två härdar finns då under Skinnskattebergs
bergslag.(Hermens sid. 637)
- Finns på Gabriel Thorings Landt Carta från 1688
över Ramshytte sochen, med karttecken för bergsmanshammare.
-1689 utfärdades en resolution om att en av härdarna
i Allmänningbo skall upphöra.
-1737 avslås begäran om utökning av smide, enligt
kungliga förordningar 1726 och 134, att Bergslagens skogar
skall användas till blåsningar.
- 1789 blev den andra härden vid Allmänningbo och
flyttad till Hällefors bruk. (uppgiftslämnare V.Labuda)
Bergshytte hammare
- Enligt 1609 års jordebok för Linde bergslag finns
Bergshytte hammaren upptagen som "schatta hammarsmdier"
Skattade 1 skeppspund 12 lispund (Johansson 1:52)
- Enligt relation år 1684 års över hamrar i
Linde och Ramsbergs bergslag;
Har en hammare med två härdar. Är en adlig frälsehammare
excellensen Krister Horn tillhörigt. Ligger i en stor älv,
som kommer från sjön Glien. Rinner genom två
stora sjöar Norrmogen och Sörmogen; har stor och mycket
ymnig skog på dess frälse ägor
- Finns på Gabriel Thorings Landt Carta från 1688
över Ramshytte sochen, med karttecken för frälsehammare.
- 1858 var Bergshyttan ännu igång. (Industriminnesinventeringen
Örebro läns Museum 1979)
Flögfors hammare
- Byggd av Louis de Geer under hans arrende av fögderiet
1627-1630. Hammaren låg i god ström, kunde gå
år och dag. Saknade skog som köptes av Kårbergs,
Löa och Wasselhytte bergsmän. (Johansson I:174)
- Skattlaggd 1636 med 4 skeppspund.
- Enligt 1684 års relation över hamrar i Linde och
Ramsbergs bergslag;
Öde sedan många år tillbaka. Hade god ström,
men var skoglösa. Har räntat 4 Skp.
Fanthyttans säteri eller
Gammelbo säteri
- I ett klagobrev till Kongl Maj:t dat. 19.2 1606 sägs
att " för sexton år sedan när herr Christer
Klasson kom hit.." och vidare att han "..sammaledes
bytte han till sig ett torp benämnt Fanthyttan där
han låtit bygga sig en hammare." (Ramsbergs kyrkans
korrespondens, brev nr. 6, ULA).
- Var i drift vid skatteläggningen år 1636 och ägdes
då av Klas Kristersson Horn.
- Frälsehammaren var nedlagd 1684, enligt ÖLM industriminnesinventering
1979
- Finns ej med på Gabriel Thorings Landt Carta från
1688 över Ramshytte sochen.
- Driften blev troligen överflyttad till Hägernäs
hammare.
Glifså hammare
- Finns på Gabriel Thorings Landt Carta från 1688
över Ramshytte sochen, med karttecken för bergsmanshammare.
Glie hammare i Ramshyttan
- Enligt brev daterat 9 januari 1559, ålades denna hammare
att göra "i en stadga" att betala hammarskatt.
(Johansson del1:157) Ligger i god ström mellan sjöarna
Ölsjön och Glien.
- Hans Klausson stod 1574 som innehavare av Gliehammaren.
Skadad 1581; " tog vattnet bort 1581 och har sedan legat
öde".
- Enligt 1609 års jordebok för Linde bergslag finns
Gliehammaren upptagen som "schatta hammarsmdier" Skattade
1 skeppspund 12 lispund (Johansson 1:52)
- Var i drift vid skatteläggningen år 1636 med 2
skeppsp. hammarskatt.
- Gliehammaren "kunde gå medelst år och dag,
oansett samma bergsman egde både masugnen och hammare
i en dam; egde överflödig skog, god ström".
(Johansson I:174)
- Ägdes vid den tiden av bergsmannen Matts Nilsson och
efter honom av sönerna Jonas och Peder Mattsson.
- Betalade 1684 hammarskatt för 1 hammare; ägdes av
Petter von Oestgeust.
- Enligt 1684 års relation över hamrar i Linde och
Ramsbergs bergslag;
Har 1 hammare med två härdar. Petter Claesson tillhörigt.
Har hammaren på den ena sida och hyttan på den andra,
nyttja bägge en damm. Ligger i samma ström och nedanför
de andra hamrarna i Ramsberg. Smider dels med eget järn
och kol, dels och köper. Räntar 4 skålpund.
- Finns på Gabriel Thorings Landt Carta från 1688
över Ramshytte sochen, med karttecken för bergsmanshammare.
- Denna hammare blir tillsammans med masugnen så småningom
Ramsbergs bruk.
Grinde hammare i Ramshyttan
- Enligt brev daterat 9 januari 1559, ålades denna hammare
att göra "i en stadga" betala hammarskatt. (Johansson
del1:157)
Enligt 1572 års fogderäkenskaper är hälften
av Grindhammaren vara obegagnad och ägs av "Sundbyjunkarna"
- Enligt 1584 års hammarskatt ligger fortfarande halva
hammaren öde vilken då ägs av herrar Erik och
Johan Sparre och i 1596 års räkenskaper ägs
den av Krister Klasson till Näs.
- Enligt 1609 års jordebok för Linde bergslag finns
Grindehammaren upptagen som "schatta hammarsmdier"
Skattade 3 skeppspund 4 lispund (Johansson 1:52)
- Den andra halvan ägs av prästebolet enligt brev
daterat den 6 juni 1613.
- Finns ej dokumenterad i 1684 års relation över
hamrar i Linde och Ramsbergs bergslag;
- Finns ej på Gabriel Thorings Landt Carta från
1688 över Ramshytte sochen
Gamla hammaren eller Prästhammaren
i Ramshyttan
- Enligt brev daterat 9 januari 1559, ålades denna hammare
att göra "i en stadga" betala hammarskatt. (Johansson
del I:157)
-enligt 1607 års räkenskaper;
Welam Zepenfeldt på Ramshyttan haver smidt av eget jern
och kol för kronans behov;
60 jernskoflar á 6 öre
100 jernskofflar á 7 öre; tillsammans 33 daler och
4 öre.
- Enligt 1609 års jordebok
för Linde bergslag finns Gamla hammaren upptagen som "schatta
hammarsmdier" Skattade 4 skeppspund 16 lispund (Johansson
1:52)
- Var i drift vid skatteläggningen 1636.
- Enligt 1684 års relation över hamrar i Linde och
Ramsbergs bergslag;
Har 1 hammare med två härdar och brukas af kyrkoherden
och fyra bergsmän. Ligger i god ström, som kommer
från Grysiön och Ölsjön gent emot Ramshyttan.
Har god skog och smider sitt eget tackjärn.
Räntar 4 skålpund.
- Finns på Gabriel Thorings Landt Carta från 1688
över Ramshytte sochen
- Bildade så småningom Ramshytte bruk.
Prästhammaren, Ramshyttan
Sattes den 19 april 1793 upp av prosten Aron Westén i
Ramsberg.
Övre hammaren i Ramshyttan
- Enligt brev daterat 9 januari 1559, ålades denna hammare
att göra "i en stadga" betala hammarskatt. (Johansson
del1:157)
- Enligt 1609 års jordebok för Linde bergslag finns
Öfvre hammaren upptagen som "schatta hammarsmdier"
Skattade 1 skeppspund 16 lispund (Johansson 1:52)
- Var i drift vid skatteläggningen 1636.
Betalade 1684 hammarskatt för 1 hammare; ägdes av
Marcus Hindersson
- Enligt 1684 års relation över hamrar i Linde och
Ramsbergs bergslag;
Har 1 hammare med två härdar och brukas av fem bergsmän.
Ligger i god ström, som kommer från Grysiön
och Ölsjön. Har god skog och smider det järn
som de själva tillverkar. Räntar 4 skålpund.
- Finns på Gabriel Thorings Landt Carta från 1688
över Ramshytte sochen, med karttecken för bergsmanshammare.
- Denna hammare kom sedan att bilda Wrethammars bruk
Didriks hammare i Ramshyttan
- Didrik Hindersson fick den 3 november 1646 privilegier på
denna hammare, som tidigare var uppbyggd och skattbelagd enl.
90:1(RA. Hermens register)
- Enligt 1684 års relation över hamrar i Linde och
Ramsbergs bergslag;
Har 1 hammare med två härdar och brukas av bergsmän.
Ligger i god ström, som kommer från Grysiön
och Ölsjön och nyttjar samma dam som Ramshyttan. Drivs
med egen skog och järn. Räntar 3 skålpund.
- Betalade 1684 hammarskatt för 1 hammare; ägdes av
bergsmän.
- Finns på Gabriel Thorings Landt Carta från 1688
över Ramshytte sochen, med karttecken för
Grimsö hammare
- Var ej i drift enligt 1609 års jordebok för Linde
bergslag.
- Var i drift vid skatteläggningen år 1636 och betalade
3 skeppspund i hammarskatt. Brukades av skattetorpare; "ägde
god ström och hade skog i överflöd".
- Enligt 1684 års relation över hamrar i Linde och
Ramsbergs bergslag;
Har 1 hammare med två härdar och brukas av 3 bergsmän.
Ligger i samma ström och damm som deras hytta. Drivs med
eget kol och järn. Räntar 1:10 skålpund.
- Finns ej på Gabriel Thorings Landt Carta från
1688 över Ramshytte sochen.
Hedens hammare, ligger idag
i Skinnskattebergs förs.
Enligt 1609 års jordebok för Linde bergslag finns
Hedenshammaren upptagen som "schatta hammarsmdier"
Skattade 4 skeppspund. (Johansson 1:52)
Hägernäs östra
hammare
- Betalade 1684 hammarskatt för 1 hammare; ägdes av
excellensen Krister Horn.
- Enligt 1684 års relation över hamrar i Linde och
Ramsbergs bergslag;
Har en hammare med två härdar. Är en adlig frälsehammare
excellensen Krister Horn tillhörigt. Ligger i en stor älv,
som kommer från sjön Glien. Rinner genom två
stora sjöar Norrmogen och Sörmogen; har stor och mycket
ymnig skog på dess frälse ägor. Smider dels
med eget tillverkat järn, dels köper inspektorn vid
Ramshyttan, men frälsetorparna köper en del och en
del av inspektorn det han tillverkat och smider, då de
har fem smedjor att bruka.
- Finns på Gabriel Thorings Landt Carta från 1688
över Ramshytte sochen, med karttecken för frälsehammare.
- Nedlagd 1886(Industriminnesinventeringen Örebro läns
Museum 1979)
Kifnäbbshammaren i Resta
- Uppbyggd 1572 enligt uppgifter under Restahammaren.
- Var ej i drift vid skatteläggningen år 1636.
- Betalade 1684 hammarskatt för 1 hammare; ägdes av
bergsmän
- Enligt 1684 års relation över hamrar i Linde och
Ramsbergs bergslag;
Har 1 hammare med två härdar och brukas av bergsmän.
Har god ström, som kommer från Ösaresiön.
Drivs av bergsmän med egna kol och jern som de wärka.
Räntar 2 skålpund.
- Finns på Gabriel Thorings Landt Carta från 1688
över Ramshytte sochen, med karttecken för bergsmanshammare.
Den 22 april 1760; Lämnades tillstånd att flytta
den ena härden till Forssiö Bruk, var med den undre
härden blivit ödelagd.
Den 9 februari 1795 Härden nedlagd och flyttas till Didriks
hammare i Ramshyttan.
Kårbergs övre hammare
- Var ej i drift enligt 1609 års jordebok för Linde
bergslag.
- Skall enligt J.O. Carlberg vara anlagd 1626 (Lannerholm 2002:204)
- Var i drift vid skatteläggningen år 1636 och betalade
4 skeppspund i hammarskatt.
- Betalade 1684 hammarskatt för 1 hammare; ägdes av
bergsmän
Enligt 1684 års relation över hamrar i Linde och
Ramsbergs bergslag;
Har två hammare med 4 härdar och består av
den övre och den nedre, består av lika lägen
med ström och damm uti en stor älv, som kommer från
Ljusnarsberg, men den övre är skogrikare och den nedre
får köpa lite ibland. Drivs av bergsmän med
eget tillverkat järn. Räntar 5 skålpund. (Johansson
I:174)
- Finns på Gabriel Thorings Landt Carta från 1688
över Ramshytte sochen, med karttecken för bergsmanshammare.
Nederhyttan eller Kårbergs
nedre hammare
- Var ej i drift enligt 1609 års jordebok för Linde
bergslag.
- Var ej i drift vid skatteläggningen år 1636
- Betalade 1684 hammarskatt för 1 hammare; ägdes av
bergsmän
- Enligt 1684 års relation över hamrar i Linde och
Ramsbergs bergslag;
Har två hammare med 4 härdar och består av
den övre och den nedre, består av lika lägen
med ström och dam uti en stor älv, som kommer från
Ljusnarsberg, men den övre är skogrikare och den nedre
får köpa lite ibland.
Drivs av bergsmän med eget tillverkat järn. Räntar
5 skålpund.
- Finns på Gabriel Thorings Landt Carta från 1688
över Ramshytte sochen, med karttecken för bergsmanshammare.
Korslångshammare
- Enligt brev från Carolus daterat i Halmstad den 12 Marti
A:o 1678
"David Kohl och bruksförvaltaren Christoffer Geijer,
den av dem upptagna ödemarken i Ramshytte socken som Gloten
kallas till masugn, och den som Korslången heter, tillika
med en annan Långvattnet benämnd, till stålet
och järnets utsmidande nyttja, bruka och behålla
för sig, sina arvingar, nu och i tillkommande tider, och
fria för avgift så länge de verket sig ägnar,
driver och fortsätter. " Original Klotenarkivet
- Finns ej på Gabriel Thorings Landt Carta från
1688 över Ramshytte sochen, med karttecken för bergsmanshammare.
- Troligen nedlagd i slutet av 1800-talet.
- År 1680 den 26/10 fick Sigrid Ekehjelm, enka efter assessorn
i Svea hovrätt Marcus Cronström, privilegier på
verken, som redan 31/6 1686 övergick i direktören
och kammarrådet Peter Snacks ägo. Tillhörde
sedermera under 1700- talet Malingsboverket i Dalarne
- Köptes 1822 af bergsrådet Heijkenskjöld på
Granhult och tillhörde det stora komplexet Kloten-Malingsbo-Björsjö-Nyfors.
- Nedlagd, troligen i slutet av 1800-talet.
Långvattnets hammare
Ligger på gränsen mellan Söderbärke och
Ramsbergs församlingar.
Finns på Gabriel Thorings Landt Carta från 1688
över Ramshytte sochen, med karttecken för bergsmanshammare.
Se vidare Korslångshammare.
Nyhammar
Anlades 1645 (Lannerholm 2002:182)
- Enligt 1684 års relation över hamrar i Linde och
Ramsbergs bergslag;
Har en hammare med två härdar. Är en adlig frälsehammare
excellensen Krister Horn tillhörigt. Ligger i en stor älv,
som kommer från sjön Glien. Rinner genom två
stora sjöar Norrmogen och Sörmogen; har stor och mycket
ymnig skog på dess frälse ägor
- Finns på Gabriel Thorings Landt Carta från 1688
över Ramshytte sochen, med karttecken för frälsehammare.
- Hammaren lades ned 1901 enligt Fornminnesregistret.
Riste hammare
- Enligt brev daterat den 9 januari 1559, ålades denna
hammare att göra "i en stadga" betala hammarskatt.
(Johansson del1:157) Brukades av bergsmän.
- Under 1570-talet anges 1/3- av smedjan vara öde eller
obegagnad.
- Grells hammarsmed finns upptagen vid Älvsborgs lösen
1571. Troligen identisk med Grells Baltzer som år 1597
fick "till hjälp och föda uti sin livstid 6 tunnor
spannmål" av hertig Karl. (Johansson I:178)
- Enligt 1609 års jordebok för Linde bergslag finns
Ristehammaren upptagen som "schatta hammarsmdier"
Skattade 3 skeppspund 4 lispund (Johansson I:52)
- Var i drift vid skatteläggningen 1636.
- Omtalas i 1652 års relation; "tvenne hammare den
ena ödelagd för 20 år" (trol. Riste hammare)
sedan och "den andra för 80 år sedan uppbyggd
och är ännu igång" trol. Kifnäbbshammaren.
Ligger i god ström mellan sjöarna Ösaren och
Glien. (RA. Hermens register sid. 383)
- Finns ej med på Gabriel Thorings Landt Carta från
1688 över Ramshytte sochen.
- Nedlagd enligt ovanstående uppgifter omkring 1632 och
härdarna överförda till Kifnäbbshammaren.
Löa hammare eller Rällshammare,
Löa
- Var ej i drift enligt 1609 års jordebok för Linde
bergslag.
- Var i drift vid skatteläggningen år 1636. Brukades
av bergsmän. "Ägde överflödigt med
skog, god ström, kunde gå år och dag".
Johansson
- Betalade 1684 hammarskatt för 1 hammare; ägdes av
bergsmän
- Enligt 1684 års relation över hamrar i Linde och
Ramsbergs bergslag;
Har 1 hammare med två härdar och brukas av sex bergsmän
med eget järn och skog. Belägen i god ström och
in mot Kopparbergs skillnad. Räntar 4 skålpund.
- Rällshammaren nedlagd 1872 (Landeholm 2002:215)
Sundbo hammare
Är belägen mitt emot Grönbo hammare i Fellingsbro
sn.
- Enligt 1684 års relation över hamrar i Linde och
Ramsbergs bergslag;
Har ½ hammare med en härd. Är en adlig frälsehammare
excellensen Krister Horn tillhörigt. Ligger i en stor älv,
som kommer från sjön Glien. Rinner genom två
stora sjöar Norrmogen och Sörmogen; har stor och mycket
ymnig skog på dess frälse ägor
- År 1684 ägdes hammaren av Mårten Gavelig.
Hade då en och en halv smedja med tre härdar tillsammans
med Grönbo och ligger i Sverkerstaån. Köper
sitt järn från Linde och Nora socknar och smider
med köpt kol dels från Skedvi socken och dels från
Fellingsbro.
Finns på Gabriel Thorings Landt Carta från 1688
över Ramshytte sochen.
- Nedlagd 1886 (Industriminnesinventeringen Örebro läns
Museum 1979)
Morskoga
- Morskoga hammare var igång 1666 enligt Carlgren (Landeholm
2002:182)
- Betalade 1684 hammarskatt för 1 hammare; ägdes av
excellensen Krister Horn.
- Enligt 1684 års relation över hamrar i Linde och
Ramsbergs bergslag;
Är en adlig frälsehammare excellensen Krister Horn
tillhörigt. Har 1 hammare med två härdar uti
en liten ström belägen, med en hålldamm före.
Smider lite höst och vår. Räntar :10 skp.
Finns på Gabriel Thorings Landt Carta från 1688
över Ramshytte sochen.
- Nedlagd 1748 (Landeholm 2002:182)
Morskoga, Skrubbhammaren
- Skrubbsmedjan var igång 1666 enligt Carlgren (Landeholm
2002:182)
- Finns på Gabriel Thorings Landt Carta från 1688
över Ramshytte sochen, med karttecken för frälsehammare.
Hamrar i nuvarande Guldsmedshyttans
församling, tidigare Linde bergsförsamling.
Danshytte hammaren
- Enligt 1609 års jordebok för Linde bergslag finns
Danshytte hammare upptagen som "schatta hammarsmdier"
Skattade 1 skeppspund; 4 lispund (Johansson 1:52)
- Finns ej med i 1684 års relation över hamrar i
Linde och Ramsbergs bergslag;
- Finns ej med på Gabriel Thorings Landt Carta från
1688 över Linde bergslag.
Danshytte nedre hammaren
- Enligt 1609 års jordebok för Linde bergslag finns
Neder Danshyttehammaren upptagen som "schatta hammarsmdier"
Skattade 1 skeppspund (Johansson 1:52)
- Finns ej med i 1684 års relation över hamrar i
Linde och Ramsbergs bergslag;
- Finns ej med på Gabriel Thorings Landt Carta från
1688 över Linde bergslag.
Gränshytte hammare
- Enligt 1609 års jordebok för Linde bergslag finns
Grenshyttehammaren upptagen som "schatta hammarsmdier"
Skattade ½ skeppspund (Johansson 1:52)
- Finns ej med i 1684 års relation över hamrar i
Linde och Ramsbergs bergslag;
- Finns ej med på Gabriel Thorings Landt Carta från
1688 över Linde bergslag.
Ingelshytte hammare
- Denna hammare omnämns enligt Kungliga Bergskollegies
relation år 1667 och 1684 med två härdar. Brukades
då av fem bergsmän med eget tackjärn.
- Enligt 1684 års relation över hamrar i Linde och
Ramsbergs bergslag;
Har en hammare med två härdar. Vid samma hytta belägen
och i god ström och en damm, brukas av 5 bergsmän,
har ringa och nästan aldrig skog, utan måste köpa,
men smider av eget järn. Räntar Skp: 1:10
- Enligt bergmästaren Erik Sneckenbergs memorial 1687,
bör denna hammare ödeläggas på grund av
att den omgivande skogen behövs till Stråssa gruva.
- Finns på Gabriel Thorings Landt Carta från 1688
över Ramshytte sochen, med karttecken för bergsmanshammare.
- Finns notrad som stångjärnshammare, på Jonas
Bergius Geografisk karta 1703-1704, över Linde bergslag
och socken. Finns även notering om att det finns en öde
hammare.
Jönshytte hammare
- Denna hammare omnämns enligt Kungliga Bergskollegies
relation år 1667 som en hammare med två härdar
och brukades då av sex bergsmän med eget tackjärn.
- Enligt 1684 års relation över hamrar i Linde och
Ramsbergs bergslag;
Har en hammare med två härdar, gent emot Ingelshytte
hammare och i samma damm och ström, med lika belägenhet
av skog. Drivs av 6 bergsmän och smider endast det de tillverka.
Räntar Skp: 1:10
- Enligt bergmästaren Erik Sneckenbergs memorial 1687,
bör denna hammare ödeläggas på grund av
att den omgivande skogen behövs till Stråssa gruva.
- Finns på Gabriel Thorings Landt Carta från 1688
över Ramshytte sochen, med karttecken för bergsmanshammare.
- Finns notrad som stångjärnshammare, på Jonas
Bergius Geografisk karta 1703-1704, över Linde bergslag
och socken. Finns även notering om att det finns en öde
hammare. Även att det skulle ha funnits en ödelagd
osmundsmedja.
Vasselhytte hammare
- Enligt 1684 års relation över hamrar i Linde och
Ramsbergs bergslag;
Har en hammare med två härdar, Ligger i samma ström
som Ingelshyttan och Jönshyttan. Brukas av 8 bergsmän.
Har god skog och smider sitt eget tillverkade järn. Räntar
Skp: 3.
- Finns notrad som stångjärnshammare, på Jonas
Bergius Geografisk karta 1703-1704, över Linde bergslag
och socken. Finns även notering om att det finns en öde
hammare.
Åminneshammaren
Enligt 1609 års jordebok för Linde bergslag finns
Åminneshammaren upptagen som "schatta hammarsmdier"
Skattade 2 skeppspund (Johansson 1:52).
Vilken hammare detta gäller är osäkert.
Inom Linde bergsförsamling,
tidigare inom Nora bergsförsamling
Öskeviks hammare
- Öskeviks hammare nämns 1558 och brukad av bergsmän.
Finns ej längre i 1609 års skattelängd.
Har troligen legat vid bäcken mellan Usken och Fåsjön.
|
|
Fellingsbro.
Ekebyhammar
Uppförd 1629 och nedlagd 1865
Ägdes 1684 av Swen Björsson från Stockholm.
Hade då en smedja med två härdar. Ligger i
någorlunda god ström med vattenfall, men vid torra
somrar måste fyras. Köper sitt järn från
Linde och Nora socknar och kolet från bygden runt omkring.
Essingebron
Uppförd 1629 och nedläggningstid saknas
Finns ej med i uppställningen 1684.
Finnåker
Uppförd 1614 och nedlagd 1875
Anlades av bergsmannen Mickel Hindersson vid sjön Oppäsen.
Ägdes 1684 av Gustaf Soop erf:r.
År 1684 hade Finnåker två smedjor med fem
härdar, låg i god ström i ………. Smider dels av
eget järn som kommer från Långbro masugn och
köper även något. Har för det mesta eget
kol.
Frötuna
Uppförd 1629 och nedläggningstid saknas
Finns ej med i uppställningen 1684.
Grönbo
Uppförd 1622 och nedlagd 1886
Anlades vid Sverkerstaån år 1622 av Jöns Egilsson.
Är belägen mitt emot Sundbo hammare i Ramsbergs sn.
År 1684 ägdes hammaren av Mårten Gavelig. Hade
då en och en halv smedja med tre härdar och ligger
i Sverkerstaån. Köper sitt järn från Linde
och Nora socknar och smider med köpt kol dels från
Skedvi socken och dels från Fellingsbro.
Hultahammaren
Uppförd 1622 och nedläggningstid saknas.
Låg nedanför Kåfalla. Var öde redan 1684.
Iskarboda
Uppförd 1629 och nedlagd troligen på 1670-talet
Står vid 1684 års relation som uppbrunnen för
några år sedan och har ännu inte byggts upp.
Ägdes 1684 av Anders Stensson, borgmästare i Lindesberg.
År 1684 hade Iskarboda en smedja med en härd, belägen
i en liten ström, med två hålldammar före.
Hade också god tillgång på skog.
Kåfalla
Uppförd 1595 och nedlagd på 1850-talet
Ägdes 1684 av Hendrich Jacob Hildebrand. År 1684
hade Kåfalla 2 smedjor med 4 härdar och belägen
i någorlunda god ström av …. Hindras ibland av dämningar
vid Nyhammaren i Ramsbergs sn. Köper sitt järn från
Linde och Nora socknar. Drivs mest med köpt kol.
Kärrboda
Uppförd 1629 och nedläggningstid saknas.
Ägdes 1688 av Arendt Eliasson på Yxe. Ligger i någorlunda
ström. Köper sitt järn från Linde och Nora
socknar och smider om vintrarna. Köper det mesta av kolen,
förutom det lilla man själv har från egen skog.
Lisselboda
Uppförd 1628 och nedläggningstid saknas.
Finns ej med i uppställningen 1684.
Lustholmen
Uppförningsår saknas, Skadades svårt av vårfloden
1676. Står som öde 1684
Norrby hammar
Uppförd 1644 och nedlagd på 1897
Ägdes 1684 av rådman Jean Ahlman i Arboga. Hade en
smedja med två härdar och låg i god ström
och vattentäckt. Köper sitt järn från Linde
och Nora socknar och kolet från Skedvi socken.
Oppbåga och Frötuna
Uppförd 1628 och nedlagd på 1880-talet
Ägdes 1684 av herr Niclas Lillieströms arvingar och
är belägna på dess frälseägor, men
brukas nu av prosten Johan Christerin i Fellingsbro. Oppbåga
och Frötuna har tillsammans tre smedjor med sex härdar.
Köper sitt järn från Linde och Nora socknar
och kolet kommer dels från egen skog och dels köpt.
Rockhammar
Uppförd 1571 och nedlagd på 1897
Ägdes 1684 av Jacob Leijels arvingar. Hade tillsammans
med Storbo två smedjor varav Rockhammar hade en härd.
Ligger nedanför Kåfalla och i god ström. Köper
sitt järn från Linde och Nora socknar och kolet kommer
dels från egen skog och dels köpt.
Stensta cronohammare
Uppförd 1548 och nedlagd på 1867
Ägdes av kronan. År 1684 hade Stensta 2 smedjor med
2 härdar, låg i god ström i ………. Smider plåtar
av osmundjärn, som köps från Nora. Köper
också sitt kol.
Storboda
Uppförd 1571 och nedlagd på 1897
Ägdes 1684 av Jacob Leijels arvingar. Hade tillsammans
med Rockhammar två smedjor varav Storbo hade trehärdar.
Ligger nedanför Kåfalla och i god ström. Köper
sitt järn från Linde och Nora socknar och kolet kommer
dels från egen skog och dels köpt.
Sverkersta
Uppförd 1642 och nedlagd på 1807
Om ägareförhållandet finns 1684 ingen anteckning.
Hade vid samma tid en smedja med två härdar. Är
belägen i god ström med ett vattenfall. Köper
sitt järn från Linde och Nora socknar och kolet kommer
dels från egen skog och dels köpt.
Västansjö
Uppförd 1623 och nedläggningstid saknas.
Finns ej med i uppställningen 1684.
Sällingforsen
Uppförd 1623 och nedläggningstid saknas.
Finns ej med i uppställningen 1684.
Sörbyholm
Uppförd 1627 och nedläggningstid saknas.
Ägdes 1684 av välborna Herr Anders Appelblom och ligger
på hans frälse egendom.. Hade 1684 en smedja med
två härdar och smider bara bult järn till skepp.
Ligger i god ström………Köper sitt järn av pertzelejärn
från Linde och Nora socknar och av tiondejärn i Nora.
Har svårt att få tag i kol.
Åbyhammar
Uppförd 1627 och nedlagd på 1871
Ägdes 1684 av välborna Herr Anders Appelblom och ligger
på hans frälse egendom. Ligger i god ström.
Hade 1684 en smedja med två härdar och smider bara
bult järn till skepp. Köper sitt järn av pertzelejärn
från Linde och Nora socknar och av tiondejärn i Nora.
Har svårt att få tag i kol.
Österhammar
Uppförd 1627 och nedlagd på 1837
Ägdes 1684 av fru Maria Appelblom. Ligger i någorlunda
god ström på egna frälseägor. Hade en smedja
med två härdar. Köper sitt järn från
Linde och Nora socknar socknar. Drivs mest med eget kol och
köper något från bönder närheten
av hammaren.
Hamrar
i Näsby socken
Frövwe hammare
Tid för uppförande och nedläggningstid saknas.
Ägdes 1684 av excell:tz kongl. Drotzetz på hans frälse
ägor, och drivs av s:r Clement Ekeroth. Hade vid denna
tid två smedjor med fyra härdar. Ligger i god ström
och har mycket god skog.
|
