Linde bergslag.
Linde bergslag består av socknarna Linde och Ramsberg
i Örebro län.
Skattade under Åkerbo härad enligt Årliga räntan
på tackjärn (CD 3000 Västmanland 1540 nr.3)
Det äldsta privilegiebrevet för Linde bergslag återfinns
i Magnus Ericssons bergsordning och stadga för Norberg
år 1354. Linde bergslag är i huvudsak en järnbergslag,
men koppar och silverproduktion har också bedrivits i
området och bergshanteringen har bedrivits av självägande
bergsmän.
Avgränsningarna har gjorts efter 1538 års jordebok
där Linde bergslag anges omfatta byar, vilka idag är
belägna i dessa socknar. Avgränsningen har också
tagit hänsyn till de nuvarande administrativa gränserna,
vilket medfört att byarna Öskebohyttan och Öskevik
som enligt 1538 års jordebok tillhört Noraskogs bergslag
idag ingår i Linde socken.
Hyttor
inom Linde bergsförsamling
Aspa hytta
- Aspa hyttan var i bruk 1624 och brukades då av 5 bergsmän.
- Enligt relation 1684 över masugnar eller hyttor i Linde
och Ramsbergs bergslag:
Uppbyggd 1657 i fem delar. Har liten vattentillgång och
fick sitt vatten från kärr och mossa, som samlas
i en hålldamm. Går med överfall. Gör sin
blåsning så snart vårfloden kommer. Har tämligen
gott om skog och tar sim malm från Stråssa ¾
mil från hyttan.
- Blåstes enligt 1684 års tiondelängd av åtta
bergsmän, tiden mellan den 10/4 och 14/5, totalt 34 dygn.
- Finns på Gabriel Thorings Landt Carta från 1688
över Linde bergslag.
- Finns på Jonas Bergius Geografisk karta 1703-1704, över
Linde bergslag och socken.
- Nedlagd 1769 (Omberg 1992:139)
Andershammarshyttan eller
Hammarn
- Enligt skattelängden 1606 för bergsskatt skall här
finnas 2 torp som räntar 4½ hundraden. Enligt denna
är inte namnet Hammarn utan Hammarby, men bör vara
den samma.
- Enligt relation 1684 över masugnar eller hyttor i Linde
och Ramsbergs bergslag:
Återuppbyggd för 21 år sedan och går
med underfaöö. Har god vattentillgång från
två sjöar Qvarnsjön och Torrsjön., med
en hålldamm. Har gott om skog och tar sin malm från
Stråssa gruva 1 mil från hyttan.
- Blåstes enligt 1684 års tiondelängd av tre
bergsmän, tiden mellan den 18/4 och 19/5, totalt 30 dygn.
Har gått illa och ugnen smalt.
- Finns på Gabriel Thorings Landt Carta från 1688
över Linde bergslag.
- Finns på Jonas Bergius Geografisk karta 1703-1704, över
Linde bergslag och socken.
- Nedlagd 1807. Delägarna överflyttade till Gusselhyttan.
(Blomberg 1936:214)
Björkhyttan
- Biörka hytta fanns vid skattläggningen 1538. (KA/CD
2998 Västmanland 1539;1)
- Drevs 1540 av 4 bergsmän. (KA/CD 3000 Västmanland
1540;3)
- Hade enligt 1606 års jordebok åtta andelar och
betalade 16 hundraden i bergsskatt.
- Enligt relation 1684 över masugnar eller hyttor i Linde
och Ramsbergs bergslag:
Återuppbyggd för 14 år sedan i 7 delar. Har
liten vattentillgång från en skogstjärn med
en hålldamm före. Går med underfall och måste
passa tiden om våren när isen smälter. Har haft
ganska lite skog och tar sim malm från Stråssa 1½
mil från hyttan.
- Blåstes enligt 1684 års tiondelängd av fem
bergsmän, tiden mellan den 15/4 och 11/5, totalt 26 dygn.
- Finns på Gabriel Thorings Landt Carta från 1688
över Linde bergslag.
- Nedlagd 1786, då delägarna gick över till
Gusselhyttan och Gusselby hytta. (Omberg 1992:139)
Biörka by
- Biörka by hytta fanns vid skattläggningen 1538.
(KA/CD 2998 Västmanland 1539;1)
- Drevs 1540 av 2 bergsmän. (KA/CD 3000 Västmanland
1540;3)
- Hade enligt 1606 års jordebok två andelar och
betalade 1 fat i bergsskatt.
- Enligt relation 1684 över masugnar eller hyttor i Linde
och Ramsbergs bergslag:
- Ödelagd 1676. Låg i samma ström som Borshyttan
och gått med bröstfall. Den lilla skog de hade gick
åt till hammaren. Tog sin malm från Stråssa
1½ mil därifrån och limmet 1 1/8- dels mil
därifrån. Blåste endast på våren.
- Ingen blåsning enligt 1684 års tiondelängd.
- Enligt bergmästaren Erik Sneckenbergs memorial 1687;
"Biörka maasugn ödeligga" på grund
av skogsbrist.
Borshyttan
- Bors hytta fanns vid skattläggningen 1538. (KA/CD 2998
Västmanland 1539;1)
- Drevs 1540 av 9 bergsmän. (KA/CD 3000 Västmanland
1540;3)
- Hade enligt 1606 års jordebok tio andelar och betalade
2 fat i bergsskatt.
- Enligt relation 1684 över masugnar eller hyttor i Linde
och Ramsbergs bergslag:
Öde för 10 år sedan, Hyttan har haft 6 delar
och var belägen i en stor älv som kommer från
Rossvalen, gått med underfall, har haft dåligt med
skog och tagit sin malm från Stråssa 2 mil från
hyttan och limmet 1½ mil därifrån.
- Ingen blåsning enligt 1684 års tiondelängd.
- Finns ej på Gabriel Thorings Landt Carta från
1688 över Linde bergslag.
- Skall enligt ovanstående uppgifter vara nedlagd 1674.
Bromsjöboda
- Brunsiöbodar är enligt 1606 års jordebok "
är ett torp och är stadgat för osmundjern 1½
hundraden".
Finns inte i någon källa att det skulle ha funnits
en masugn.
- Finns på Jonas Bergius Geografisk karta 1703-1704, över
Linde bergslag och socken, att det finns en ödelagd kopparhytta.
Dalkarlshyttan
- Dalekarlshyttan fanns vid skattläggningen 1538. (KA/CD
2998 Västmanland 1539;1)
- Drevs 1540 av 2 bergsmän. (KA/CD 3000 Västmanland
1540;3)
- Hade enligt 1606 års jordebok två andelar och
betalade 1 fat i bergsskatt.
- Nedlagd mellan 1620-1624 (Landeholm 2002:68)
- Finns ej med i 1684 års relation
Dalkarlshytte masugn
-En ny masugn anlades 1852. Lades ned 1934 och byggdes om till
kalkugn. (Lannerholm 2002:68)
Fornbohyttan
- Ffornbo hytta fanns vid skattläggningen 1538. (KA/CD
2998 Västmanland 1539;1)
- Drevs 1539 av 3 bergsmän. (KA/CD 2998 Västmanland
1539;5)
- Hade enligt 1606 års jordebok; åtta andelar och
betalade 8 hundraden i bergsskatt.
- Enligt relation 1684 över masugnar eller hyttor i Linde
och Ramsbergs bergslag:
Byggd för 26 år sedan i tre delar, har svag vattentillgång,
men med överfall och hade tre små dammar vid ett
kärr. Måste för den skull vara beredda att blåsa
när överflödsvattnet kommer. Rikligt med skog
och tar sin malm från Stråssa.
- Blåstes enligt 1684 års tiondelängd av tre
bergsmän, tiden mellan den 26/4 och 13/5 i 18 dygn och
av två bergsmän, tiden mellan den 23/11 och 2/12,
9 dygn.
- Finns på Gabriel Thorings Landt Carta från 1688
över Linde bergslag.
- Finns på Jonas Bergius Geografisk karta 1703-1704, över
Linde bergslag och socken.
- Nedlagd 1738. (Omberg 1992:189)
Gusselby hytta
- Gusslaby hytta drevs 1540 av 5 bergsmän. (KA/CD 3000
Västmanland 1540;3)
- Hade enligt 1606 års jordebok åtta andelar och
betalade 4 hundraden i bergsskatt.
- Enligt relation 1684 över masugnar eller hyttor i Linde
och Ramsbergs bergslag:
Uppbyggd återigen detta år i 7 delar och ligger
i samma ström som Gusselhyttan. Fick sitt vatten från
Gusselhyttebäcken som flyter mellan Aspasjön och Råsvalen
Går med underfall och har ingen skog alls utan får
köpa från andra hyttor en mil därifrån.
Och har en mil efter malmen de tar från Stråssa..
Låg på byns gemensamma mark på det som det
senare fanns en kvarn.
- Blåstes enligt 1684 års tiondelängd av sex
bergsmän, tiden mellan den 21/5 och 13/6, totalt 23 dygn.
- Finns på Gabriel Thorings Landt Carta från 1688
över Linde bergslag.
- Finns på Jonas Bergius Geografisk karta 1703-1704, över
Linde bergslag och socken.
- Nedlagd 1815. (Fornminnesregistret 1939)
Gusselhyttan
- Gusslahytta fanns vid skattläggningen 1538. (KA/CD 2998
Västmanland 1539;1)
- Drevs 1542 av 14 bergsmän. (KA/CD 3004 Västmanland
1542;3)
- Hade enligt 1606 års jordebok sexton andelar och betalade
5 fat 2 hundraden i bergsskatt.
- Blåstes enligt 1684 års tiondelängd av sex
bergsmän, tiden mellan den 21/2 och 28/3, 36 dygn och mellan
den 24/4 och den 3/6, 39 dygn
- Enligt relation 1684 över masugnar eller hyttor i Linde
och Ramsbergs bergslag:
Återuppbyggd 1680 med 12 delar. Har god vattentillgång
från Aspa och Muggesjöarna, med en hålldam
före. Går med underfall. Har dåligt med skog,
så att somliga får köpa. Tar sin malm från
Stråssa
- Finns på Gabriel Thorings Landt Carta från 1688
över Linde bergslag.
- Finns på Jonas Bergius Geografisk karta 1703-1704, över
Linde bergslag och socken, Finns även en öde hytta
noterad.
- Byggdes 1840 om till masugn. Renoverades och byggdes ut ett
flertal gånger i slutet av 1800-talet.
- Lades ned 1945. (Hagström 1994:9)
Nya Gusselhyttan
Hade enligt 1606 års jordebok åtta andelar och betalade
4 hundraden i bergsskatt.
Koverboda
De äldsta bevarade dokumenten i Linde socken är från
den då Bo Jonsson Grip om pant av kronan hade en"
å Towabodha egor (Kofverboda) i Lindes socken belägen
hyttstad avstod", enligt brev daterat Arboga den 3 mars
1383, samma pant med ty åtföljande frälserätt
till Vadstena kloster och meddelade, å konungens och kronons
vägnar, Birger i Bor rättigheten att för klostrets
räkning därstädes uppföra en hyttan, med
förbindelse dock för Birger att till detta frälse
ej draga mer folk än han hade i sin gård. (Johan
Johansson I:401)
- Finns inte med i skatteläggningen 1538 och ej heller
åren fram till 1558.
- Finns inte nämnd i 1606 års jordebok.
- Enligt relation 1684 över masugnar eller hyttor i Linde
och Ramsbergs bergslag:
Skall då ha varit ödelagd för 20 år sedan
på grund av att man hade svårigheter att skaffa
malm, som de måste ta från Stråssa, som är
3 mil från hyttan och 2½ mil efter lim. Skogen
säljs för det mesta till hamrarna och det lilla det
kola kör de till Qvarnbacka stålbruk och till andra
köpare.
- Finns inte på Gabriel Thorings Landt Carta från
1688 över Linde bergslag.
- Finns på Jonas Bergius Geografisk karta 1703-1704, över
Linde bergslag och socken, noterad som en öde hytta.
Lindshyttan
- Finns inte nämnd vid skattläggningen 1538
- Ingår i en donation på tre hemman, som drottning
Christina enligt beslut av den 10 februari 1645, gav till stadens
innevånare till vedbrand och mulbete.
- Enligt relation 1684 över masugnar eller hyttor i Linde
och Ramsbergs bergslag:
Lindshyttekarlarna har ägt två delar , som är
donerade under staden, har inte blåst på många
år på grund av skogsbrist.
- Finns på Jonas Bergius Geografisk karta 1703-1704, över
Linde bergslag och socken, att det finns en ödelagd kopparhytta.
Har legat vid Lindshyttebäcken, på platsen för
hemmanet Persbäcken.
Munkhyttan el. gamla Munkhyttan.
- Munkhyttan fanns vid skattläggningen 1538 (KA/CD 2998
Västmanland 1539;1)
- Drevs 1539 av 1 bergsman. (KA/CD 2998 Västmanland 1539;5)
- Enligt 1606 års jordebok hade hyttan åtta andelar
och betalade 6 hundraden i bergsskatt.
- Enligt relation 1684 över masugnar eller hyttor i Linde
och Ramsbergs bergslag:
Ombyggd för 15 år sedan av 2:ne bergsmän. Går
med bröstfall; har ymnigt med skog och sitt vatten från
Brunsiön, där de ha sin hålldam. Tog sin malm
från Stråssa 1½ därifrån , med
besvärlig väg.
- Blåstes enligt 1684 års tiondelängd av två
bergsmän, tiden mellan den 21/11 och den 11/12, totalt
20 dygn.
- Finns på Gabriel Thorings Landt Carta från 1688
över Linde bergslag. Låg vid Munkhyttebäckens
södra sida.
- Finns på Jonas Bergius Geografisk karta 1703-1704, över
Linde bergslag och socken.
- Nedlagd 1773. (Omberg 1992:189)
Nya Munkhyttan eller norra Munkhyttan
- Omnämnd som reparerad omkring 1665.
- Enligt relation 1684 över masugnar eller hyttor i Linde
och Ramsbergs bergslag:
Reparerad för 19 år sedan av 2:ne delar i samma ström
och villkor som gamla Munkhyttan. Går med överfall
och har någorlunda ymnig skog, men är utfattiga,
då de inte blåst på två år hemma
då de inte mäktat med uppvärmningen av masugnen.
Har långt efter malm från Stråssa 1½
därifrån , med besvärlig väg.
- Uppgift om blåsning av hyttan saknas enligt 1684 års
tiondelängd.
- Finns på Jonas Bergius Geografisk karta 1703-1704, över
Linde bergslag och socken, att det finns en öde hytta noterad.
- Finns på Jonas Bergius Geografisk karta 1703-1704, över
Linde bergslag och socken, att det finns en ödelagd kopparhytta.
- Vid undersökningar på senare år har det visat
sig att man hittat kopparslagg från 1200-talet.
Mårdshyttan
- Mårthuzhytta fanns vid skattläggningen 1538. (KA/CD
2998 Västmanland 1539;1)
- Drevs 1539 av 3 bergsmän. (KA/CD 2998 Västmanland
1539;5)
- Hade enligt 1606 års jordebok tre andelar och betalade
6 hundraden i bergsskatt
- Enligt relation 1684 över masugnar eller hyttor i Linde
och Ramsbergs bergslag:
Återuppbyggd 1682 i tre delar. ringa vattentillgång
från en liten kärn och var tvungna att invänta
vårfloden när den kom. Går med överfall
Håa någorlunda gott om skog och tar sin malm från
Uskaboda små gruvor och dels från Stråssa
4/-6-dels mil från hyttan, när det på grund
av det inflytande vattnet inte går att bearbeta Uskabogruvorna.
- Blåstes enligt 1684 års tiondelängd av fem
bergsmän, tiden mellan den 18/1 och 11/2, totalt 24 dygn
och den 8/6 och den 27/6, 19 dygn.
-Finns på Gabriel Thorings Landt Carta från 1688
över Linde bergslag. Har legat vid Mårdshyttebäcken
på Mårdshytte bys gemensamma mark.
- Finns på Jonas Bergius Geografisk karta 1703-1704, över
Linde bergslag och socken.
- Lades ned 1764. En del av Mårdshyttelaget flyttade till
Fanthyttan och en del till Garphyttan. (Fornminnesregistret
1939)
Siggebohyttan
- Siggebo hytta fanns vid skattläggningen 1540 och drevs
av 6 bergsmän. (KA/CD 2998 Västmanland 1540;5)
- Enligt en fogderäkning från 1549 skall Kronan köpt
ett hemman med tillhörande hyttdel av en Nils från
Siggeboda för 15 fat järn.(J.J. 3:34)
- Hade enligt 1606 års jordebok, fem andelar och betalade
1½ hundraden 7½ osm. i bergsskatt.
- Enligt relation 1684 över masugnar eller hyttor i Linde
och Ramsbergs bergslag:
Återuppbyggd för 10 år sedan i två delar.
"har mycket ringa vattutäckt, emedan dhe ingen damsiö
hafwa, utan allenast een kiälla, och emillan bergen flyter,
sampt från kierr och moras komma kan, måste för
den skull achte tijden" Går med överfall. Har
gott om skog och tar sin malm från Klacka och Nora socken,
där de ha sina delar, 4/5-dels mil från hyttan.
- Blåstes enligt 1684 års tiondelängd av 2
bergsmän, tiden mellan den 5/4 och 25/4, totalt 20 dygn.
- Finns på Gabriel Thorings Landt Carta från 1688
över Linde bergslag. Hyttan har legat vid en liten bäck
som rinner ut i sjön Usken.
- Finns på Jonas Bergius Geografisk karta 1703-1704, över
Linde bergslag och socken.
- Lades ned 1752 sedan brukarna anslutit sig till Öskebohyttan.
(Omberg 1992:139)
Siggebo gamla hytta
- Fanns vid skattläggningen 1538 och drevs året efter
av 2 bergsmän. (KA/CD 2998 Västmanland 1539;1)
- Hade enligt 1606 års jordebok, fyra andelar och betalade
4 hundraden 7½ osm. i bergsskatt.
- Enligt relation 1684 över masugnar eller hyttor i Linde
och Ramsbergs bergslag:
Återuppbyggd för 15 år sedan i tre delar. tog
sitt vatten från Brunsjön, där de har en hålldam
och drivs med överfall. Har liten tillgång till skog.
Tar för det mesta sin malm frånUskabogruvorna ¼-dels
mil från hyttan, men när "starka vattuåhr
infalla" tar de sin malm från Stråssa
- Blåstes enligt 1684 års tiondelängd av tre
bergsmän, tiden mellan den 24/5 och 6/6, totalt 12 dygn.
- Finns på Gabriel Thorings Landt Carta från 1688
över Linde bergslag.
- Finns på Jonas Bergius Geografisk karta 1703-1704, över
Linde bergslag och socken.
- Uppgift saknas om hyttan lades ned.
Skvatthammarn
- Omnämns första gången vid skatteläggningen
1546 och drevs av 1 bergsman. (KA/CD 3006 Västmanland 1546;6)
- Enligt 1606 års jordebok " är ett torpestad
och är stadgat för osmundjern 1 hundraden".
- Finns ej på Gabriel Thorings Landt Carta från
1688 över Linde bergslag.
- Finns på Jonas Bergius Geografisk karta 1703-1704, över
Linde bergslag och socken, att det finns en ödelagd kopparhytta.
- Uppgift saknas om hyttan lades ned.
Snugga hytta
- Fanns vid skattläggningen 1538 och drevs av 10 bergsmän.
(KA/CD 2998 Västmanland 1539;1)
- Hade enligt 1606 års jordebok; sju andelar och betalade
10½ hundraden i bergsskatt.
- Enligt relation 1684 över masugnar eller hyttor i Linde
och Ramsbergs bergslag:
ombyggd för 16-17 år sedan i sex delar. Ringa vattentillgång
från en dammsjö, Ölsjön, sedan en hålldam,
går med överfall, har lite skog så de måste
köpa en del. Tog sin malm från Stråssa 1 mil
från hyttan.
-Blåstes enligt 1684 års tiondelängd av elva
bergsmän, tiden mellan den 18/4 och 18/6, totalt 62 dygn.
Har gått illa detta år.
-Finns på Gabriel Thorings Landt Carta från 1688
över Linde bergslag.
- Finns på Jonas Bergius Geografisk karta 1703-1704, över
Linde bergslag och socken.
-Hyttan lades ned 1862.(Blomberg 1936:218)
Torphyttan
- Torp hytta fanns vid skattläggningen 1538. (KA/CD 2998
Västmanland 1539;1)
- Drevs 1539 av 13 bergsmän och borgare från Linde
och. (KA/CD 2998 Västmanland 1539;5)
- Hade tolv andelar och betalade 12 hundraden i bergsskatt enligt
1606 års jordebok.
- Enligt relation 1684 över masugnar eller hyttor i Linde
och Ramsbergs bergslag:
Ombyggd för 16 år sedan i 11½ delar, gör
årligen om våren någorlunda goda blåsningar,
har ringa skog och måste köpa en del, efter som det
inte växer i den takt som de bruka. Får sitt vatten
från stora och lilla Ånsjöarna, har 2 hålldammar;
tager sin malm från Stråssa, !½ mil från
hyttan.
- Blåstes enligt 1684 års tiondelängd av tio
bergsmän, tiden mellan den 25/4 och 3/6, totalt 39 dygn.
- Hade enligt Erik Sneckenbers memorial 1687 "ont om skog
med ringa tillverkning"
- Finns på Gabriel Thorings Landt Carta från 1688
över Linde bergslag. Har legat vid Torphyttebäcken
omedelbart söder om byvägen mellan Lindesberg och
Torphyttan, på byns gemensamma mark.
- Finns på Jonas Bergius Geografisk karta 1703-1704, över
Linde bergslag och socken.
Vid Torphyttan har det funnits en stor tillverkning av gjutjärnsgrytor
s.k. trefotsgrytor.
- Nedlagd 1797. (Omberg 1992:139)
Uskaboda
-Drevs 1540 av 2 bergsmän. (KA/CD 2998 Västmanland
1539;1)
-Hade enligt 1606 års jordebok två andelar och betalade
½ hundraden i bergsskatt. Nämns enligt samma källa
som Nya Vskabohyttan.
- Enligt relation 1684 över masugnar eller hyttor i Linde
och Ramsbergs bergslag:
Återuppbyggd för 25 år sedan av ett hemman
och det andra har sin hyttdel i Garphyttan. Ligger i samma ström
och damm som Garphyttan vilket är Garphyttebäcken,
vilken rinner mellan Aspen och Usken. Går med underfall.
Hade knappt efter skog. Tog sin malm från Svartberget
och Uskabogruvorna med stort besvär på grund av det
inflödande vattnet.
Låg på östra sidan om Garphyttebäcken,
vilken rinner mellan Aspen och Usken, på Ermundsboda ägor.
-Blåstes enligt 1684 års tiondelängd av 4 bergsmän,
tiden mellan den 15/3 och 5/4, totalt 21 dygn.
-Nedlagd före 1737 (Omberg 1992:139)
Wedewogs hytta
- Fanns vid skattläggningen 1538. (KA/CD 2998 Västmanland
1539;1)
- Drevs 1539 av 7 bergsmän, inkluderat med BM från
Hökestaboda, Koffreboda, och Fryggesboda. (KA. CD 2998
Västmanland 1539;5)
- Hyttan hade enligt 1606 års jordebok åtta andelar
och betalade 8 hundraden i bergsskatt.
- 1631 skall den dåvarande bergsmanshyttan övergått
i frälseägo. (Lannerholm 2002:153)
- Enligt relation 1684 över masugnar eller hyttor i Linde
och Ramsbergs bergslag:
Uppges i denna relation vara en ödehytta, som skall ha
varit nedlagd för 40 år sedan, då en nämndeman
vid namn per Andersson berättats ha blåsit sist.
Tagit malmen vid Stråssa som är 2 2/3 mil och limmet
i Fanthytteberget 1 ¾ mil. Har haft god ström och
någorlunda skog, men är nu utdöd. Öde sedan
40 år sedan
- Finns inte på Gabriel Thorings Landt Carta från
1688 över Linde bergslag.
- Bör enligt dessa uppgifter varit nedlagd omkring 1645.
Inom Linde bergsförsamling, tidigare inom Nora bergsförsamling
Öskeviks hytta
Drevs 1540 av 6 bergsmän. (KA/CD 3000 Västmanland
1540;3)
Öskevik
Drevs 1540 av 4 bergsmän. (KA/CD 3000 Västmanland
1540;3)
Nedbrunnen 1905.
Återuppfördes vid världskrigets början
och lades ned efter detsamma. Byggdes om till masugn 1847.
Hade god vattentillgång från sjön Usken.
Öskeviks östra hytta
Drevs 1549 av 4 bergsmän (KA/CD 3000 Västmanland 1540;3)
Öskebohyttan
Finns på Gabriel Thorings Landt Carta från 1688
över Linde bergslag
Inom Ljusnarsbergs församling,
före 1635 inom Linde Bergsförsamling
Saleboda
Fanns vid skattläggningen 1546 och drevs av en bergsman
(KA/CD.3006-Västmanland 1546 nr 5)
Ligger idag inom Ljusnarsbergs förs.
Hyttor
inom Ramsbergs församling.
Allmänningbo hytta
- Anlades 1677 (Landeholm 2002:173).
- 1677 Ivar Jönsson får privilegier att under tre
års frihet uppbygga och reparera hyttan och dammen. (Harmens
register sid. 658)
- Finns ej med enligt relation 1684 över masugnar eller
hyttor i Linde och Ramsbergs bergslag: Det troliga är att
det finns under Skinnskattebergs bergslags relation vid samma
tid.
- Finns på Gabriel Thorings Landt Charta från 1688
över Ramshytta sochen.
- En ny hytta uppfördes 1761 och är "hållen
i sten". Vattentillgången är fullt svarande
mot behovet och skogen kan anses någorlunda tillräcklig.
Svårt att få malm då transporten är lång
från Bastnäs 1½ mil, Stråssa och Blanka
3 mil och från Grängesberg 5 mil. Blåsningarna
är därför föga lönande.
- Lades ned 1820 genom utslag av Kungl. Bergskollegiet. Hyttan
ödelades och blåsningarna flyttades till Grimsö
hytta.
(uppgiftslämnare V.Labuda)
Bergshyttan
- Enligt 1606 års jordebok "är ett torpestad
och är stadgat för osmundjern 1 hundraden".
- Finns ej med enligt relation 1684 över masugnar eller
hyttor i Linde och Ramsbergs bergslag:
- Finns på Gabriel Thorings Landt Charta från 1688
över Ramshytta sochen.
Fant hytta, Herre - Fanthyttan
el. Gammelbo hytta
- Denna hytta var en s.k. frälsehytta och ägdes 1571
av hustru Britta Larsdotter, änka efter Lars Flemming,
med sätesgård på Penningby i Uppland. Övergick
till 1589 i Christiern Klasson Horn av Åminne, som hade
sin sätesgård i Wikshus i Rytterns förs.(U)
(Flydda Dagar; Nygård :2006:40)
- Äldsta kända belägg på Fanthyttan är
från 1589 (Landeholm 2002:181)
- Enligt 1684 års relation över masugnar eller hyttor
i Linde och Ramsbergs bergslag:
Ligger i god ström och sjön Glien dämd till en
damsjö och en dam nere vid själva hyttan. Har övermåtta
med skog. Tar mesta delen av sin malm från frälsegruvor,
Bäckegruvan och Oxgruvan, men förr tagit mycket av
sim malm från Stråssa 1 ¼- dels mil iväg,
men nu förtiden litet, på grund av att den gemena
bergslagen måste ha all de behöver. Köper också
något lite från Skinnskattebergs bergslag av flottsten
och blandar med torrstenen, litet i varje uppsättning.
Ägs av hans excellens Krister Horn och var hans egen frälsehytta.
Inspektor var Hans Mattsson Oller.
- Blåste enl. 1684 års tiondelängd mellan den
11/1 och 16/3, 76 dygn, mellan 25/4 och den 16/5, 20 dygn och
mellan den 13/9 och den 31/12, 109 dygn.
- Finns på Gabriel Thorings Landt Charta från 1688
över Rambshytta sochen.
- Lades ned 1886 (Omberg 1989:139)
Flögfors kopparhytta
- Bergmästaren Sten Andersson bergmästarrelation av
den 5 februari 1638 var Flögfors i drift;
- Kopparhyttan drevs enligt kontrakt den 27 juni 1641 mellan
Louis de Geer och hans förvaltare, Nicklas tysk lades ned
redan 1647. Tog sin malm från Håkansboda koppargruvor.
Troligt är att denna hytta var belägen på den
östra sida om Storån, då all dokumentation
om denna finns under Ramsbergs socken. Då nästa hytta
sätts upp finns den under Vasselhyttan i Linde socken.
- Sattes på 1700-talet
upp igen och lades ned 1832.
- 1840 beviljades att anlägga ett nytt kopparverk, som
fortsatte fram till 1858.
Glifsån
- Finns ej med på 1684 års relation över masugnar
eller hyttor i Linde och Ramsbergs bergslag: Det troliga är
att man får leta på Skinnskattebergs bergslags relation
vid samma tid.
- Finns på Gabriel Thorings Landt Charta från 1688
över Rambshytta sochen
- Kungl. bergskollegiets utslag från den 14 mars 1775
att flytta Glyfsåns tackjärnsblåsning till
Allmänningbo hytta.
Grimsö hytta
- Hyttan i Grimsö omtalades 1666. När den startade
är i nuläget inte känt.
- Enligt Bergskollegies privilegium av den 29/11 1682 fått
tillstånd att på ny grund och ställe år
1681, har uppbyggt en masugn, då de aldrig tidigare haft
någon masugn eller hytteverk och legat under bondeskatt.
Befrias från hyttskatt i fyra år. (Johansson III:
425)
- Enligt 1684 års relation över masugnar eller hyttor
i Linde och Ramsbergs bergslag ;
Har byggt sin masugn 1678 med stort besvär. Består
av tre delar. Går med bröstfall. Har stor tillgång
till skog, men besvärliga vägar för dess avlägsenhet
till Stråssa 1½ mil.
- Blåstes enligt 1684 års tiondelängd av fem
bergsmän, tiden mellan den 12/6 och 1/7, totalt 20 dygn.
- Finns inte med på Gabriel Thorings Landt Charta från
1688 över Ramshytta sochen
- Nedlagd 1851 (Landeholm 2003;188)
Hägernäs hytta
- Fanns enligt uppgift från Carl Bonde i bruk 1624 (Landeholm
2003;188)
- Nedlagd enligt Carlberg nedlagd 1666 (Landeholm 2003;188)
- Finns inte med i 1684 års relation och ej heller på
Thorings karta från 1688.
Klothyttan
Enligt brev från Carolus daterat i Halmstad den 12 Marti
A:o 1678
"David Kohl och bruksförvaltaren Christoffer Geijer,
den av dem upptagna ödemarken i Ramshytte socken som Gloten
kallas till masugn, och den som Korslången heter, tillika
med en annan Långvattnet benämnd, till stålet
och järnets utsmidande nyttja, bruka och behålla
för sig, sina arvingar, nu och i tillkommande tider, och
fria för avgift så länge de verket sig ägnar,
driver och fortsätter. " (Original Klotenarkivet)
- Finns inte med vid 1684 års relation över masugnar
eller hyttor i Linde och Ramsbergs bergslag
- Finns på Gabriel Thorings Landt Charta från 1688
över Ramshytta sochen
När denna hytta lades ned är okänt.
- Startade upp igen 1826 (Omberg
1992:139)
- Inköptes av staten år 1900, Vollrath Tham, siste
bruksdisponenten på Klotens AB, med bostad i Kloten. (Klotens
arkiv)
- Lades ned 1910. (Hagström 1994:9)
- Ur Bergslagsposten, 1910-07-30
Klotens hytta, kommer i höst att nedläggas. Ingenjör
S. Vallin har arrenderat hyttan under några år.
I höst går arrendetiden ut och hyttan behöver
repareras för 30 000 till 10 000 kr, men några reparationer
vill staten ej bekosta. Hyttan har årligen tillverkat
2.500 á 3.000 ton tackjärn och sysselsatt 25 arbetare.
Kårbergs övre hytta
- Öffres hytta fanns vid skattläggningen 1538 (KA/CD
2998 Västmanland 1539;1)
- Drevs 1539 av 6 bergsmän. (KA/ CD 2998 Västmanland
1539;5)
- Hade enligt 1606 års jordebok åtta andelar och
betalade 2 fat i bergsskatt.
- Bergmästaren Sten Andersson bergmästarrelation av
den 5 februari 1638 var i Kårbergs öfre i drift;
- Enligt 1684 års relation över masugnar eller hyttor
i Linde och Ramsbergs bergslag ;
Återuppbyggd 1676 i sju delar. Drivs med överfall
med liten vattentillgång, som kommer från en liten
damsjö. Måste invänta vårfloden. Somliga
delägare har gott om skog och andra mycket lite. Malmen
tas från Stråssa gruva, straxt ovanför.
- Blåstes enligt 1684 års tiondelängd av sju
bergsmän, tiden mellan den 9/4 och 19/5, totalt 41 dygn.
- Finns på Gabriel Thorings Landt Charta från 1688
över Rambshytta sochen
- Lades ned 1815. (Omberg 1992:139)
Löa, västra hytta
- Den västra hyttan i Löa anlades 1570 (Landeholm
2002:215)
- Bergmästaren Sten Andersson bergmästarrelation av
den 5 februari 1638 var i Löa, två hyttor i drift;
- Enligt 1684 års relation över masugnar eller hyttor
i Linde och Ramsbergs bergslag ;
Återuppbyggd för 24 år sedan i åtta delar.
Har god vattentillgång, som kommer från Kölsjön,
där en hålldamm finns. Går ned underfall. Har
gott om skog och tar sin malm från Stråssa ¼
mil från hyttan.
- Blåstes enligt 1684 års tiondelängd av tio
bergsmän, tiden mellan den 4/4 och 13/5, 40 dygn. Har gått
illa och ugnen smalt den 25 maj. Blåstes också tiden
mellan den 8/12 och den 24/12, 16 dygn.
- Finns på Gabriel Thorings Landt Charta från 1688
över Ramshytta sochen.
- Lades ner 1768 (Omberg 1992:139)
Löa, östra hytta
- Löda hytta fanns vid skattläggningen 1538. (KA/CD
2998 Västmanland 1539;1)
- Drevs 1539 av 12 bergsmän. (KA/CD 2998 Västmanland
1539;5)
- Hade enligt 1606 års jordebok arton andelar och betalade
9 hundraden i bergsskatt.
- Bergmästaren Sten Andersson bergmästarrelation av
den 5 februari 1638 var i Löa, två hyttor i drift;
- Enligt 1684 års relation över masugnar eller hyttor
i Linde och Ramsbergs bergslag ;
Återuppbyggd för 18 år sedan i tolv delar.
Ligger i samma ström som V. Löa hytta. Har god vattentillgång,
som kommer från Kölsjön, där en hålldamm
finns. Går ned underfall. Har gott om skog och tar sin
malm från Stråssa ¼ mil från hyttan.
- Blåstes enligt 1684 års tiondelängd av tretton
bergsmän, tiden mellan den 4/4 och 13/5, 40 dygn och av
elva bergsmän , tiden mellan den 29/5 och den 2/7, 33 dygn.
Har gått illa och ugnen smalt. Blåstes en tredje
gång av nio bergsmän, tiden mellan den 26/10 och
den 15/12, 49 dygn.
- Finns på Gabriel Thorings Landt Charta från 1688
över Ramshytta sochen.
- Lades ned 1907. Finns bevarad och är idag en turisthytta.
Nederhyttan
- Ned hytta eller Kårbergs nedre hytta fanns vid skattläggningen
1538 (KA/CD 2998 Västmanland 1539;1)
- Drevs 1539 av 4 bergsmän. (KA/ CD 2998 Västmanland
1539;5)
- Hade enligt 1606 års jordebok fem andelar och betalade
2 fat i bergsskatt.
- Bergmästaren Sten Andersson bergmästarrelation av
den 5 februari 1638 var i Kårbergs nedre hytta i drift;
- Enligt 1684 års relation över masugnar eller hyttor
i Linde och Ramsbergs bergslag ;
Återuppbyggd 1662 i fem delar. Ligger i samma ström
som Kårbergs hytta. Har svårt efter skog.
- Blåstes enligt 1684 års tiondelängd av nio
bergsmän, tiden mellan den 30/4 och 20/5, totalt 20 dygn.
Finns notering om att "har gått illa".
- Finns på Gabriel Thorings Landt Charta från 1688
över Rambshytta sochen
- Lades ned 1780 (Omberg 1992:139)
Ramshyttan I
- Den 2 nov 1548 fick Didrik Hindersson 3 års skattefrihet
för egen tillverkning
- Den 9 nov. 1552 blev berörda frihet prolongerad i två
år. (R.A. Hermens register sid.358)
- Hade enligt 1606 års jordebok tio andelar och betalade
12½ hundraden i bergsskatt.
- Bergmästaren Sten Andersson bergmästarrelation av
den 5 februari 1638 var Ramshytte gamla masugn i drift;
- Enligt 1684 års relation över masugnar eller hyttor
i Linde och Ramsbergs bergslag .
Återuppbyggd 1683 i 6½ delar. Ligger i god ström,
som kommer från Grysjön och Ölsjön. Har
två hålldammar och går med överfall.
Har gott om skog och tar sin malm från Stråssa ½
mil från hyttan.
- Blåstes enligt 1684 års tiondelängd av fem
bergsmän, tiden mellan den 25/3 och 7/5, 43 dygn och den
20/5 och den 17/6, 27 dygn.
- Finns på Gabriel Thorings Landt Charta från 1688
över Ramshytta sochen.
Ramshyttan II eller Ramsbergs
bruk
- Först brukad av en Matts Nilsson som fanns där enl.
brev daterat 1616.
- Bergmästaren Sten Andersson bergmästarrelation av
den 5 februari 1638 var Matts Nilssons nya masugn i drift;
- Säljer omkring 1655 halva hemmanet till Simon Bosard
(ML.1656) och sedan av Jonas Gustafsson, en borgare i Lindesbergs
stad.
- Återigen uppbyggd och fick sina privilegier den 12 november
1651 med sex års skattefrihet. (Hermens register sid.358)
- Denna halvpart säljs senast 1660 till Petter von Oestguest,
som driver den i några år tillsammans med Matts
Nilssons söner Jonas och Peder Mattsson.
- Enligt 1684 års relation över masugnar eller hyttor
i Linde och Ramsbergs bergslag .
Hyttan är återuppbyggd 1675. Ligger i samma ström
som Ramshyttan och har gott om skog. Tar sin malm från
Stråssa ½ mil från hyttan. Halvparten ägs
av Petter von Oestgeest och den andra hälften av bergsmannen
Elias Joensson.
- Blåstes enligt 1684 års tiondelängd av två
delägare, tiden mellan den 23/5 och 2/7, totalt 40 dygn.
- Finns på Gabriel Thorings Landt Charta från 1688
över Ramshytta sochen.
- Nedlagd 1737
Resta hytta
- Riste hytta fanns vid skattläggningen 1538 (KA/CD 2998
Västmanland 1539;1)
- Drevs 1539 av 4 bergsmän. (KA/CD 2998 Västmanland
1539;5)
- Hade enligt 1606 års jordebok tolv andelar och betalade
12 hundraden i bergsskatt.
- Bergmästaren Sten Andersson bergmästarrelation av
den 5 februari 1638 var Ristenhyttan i drift;
- Enligt 1684 års relation över masugnar eller hyttor
i Linde och Ramsbergs bergslag .
Återuppbyggd för tio år sedan i tio delar.
Ligger i god ström som kommer från Ösaresjön,
med en hålldamm före och en liten damsjö straxt
ovanför hyttan. Går med överfall. Har en ymnig
skog och tar sin malm från Stråssa ½ mil
från hyttan.
- Blåstes enligt 1684 års tiondelängd av sex,
tiden mellan den 20/2 och 18/23i 27 dygn, av åtta bergsmän,
tiden mellan den 17/4 och 3/5 i 17 dygn, av fjorton bergsmän,
tiden mellan den 20/5 och av den 13/6 i 24 dygn och av tretton
bergsmän, tiden mellan den 10/9 och den 20/10 i 40 dygn.
- Finns på Gabriel Thorings Landt Charta från 1688
över Rambshytta sochen
- Nedlagd 1784 (Omberg 1992:139)
Ytterbyn
- Fanns vid skattläggningen 1538 (KA/CD 2998 Västmanland
1539;1)
- Finns ej med följande år. Förväxlas ibland
med Bergshyttan.
- När hyttan blev nedlagd är idag okänt, men
finns inte med i 1684 års relation.
Ösarhyttan
- Össare hytta fanns vid skattläggningen 1538 (KA/CD
2998 Västmanland 1539;1)
- Drevs 1539 av 5 bergsmän. (KA/CD 2998 Västmanland
1539;5)
- Hade enligt 1606 års jordebok tretton andelar och betalade
6½ hundraden i bergsskatt.
- Bergmästaren Sten Andersson bergmästarrelation av
den 5 februari 1638 var Ösarhyttan inte i drift;
- Finns ej dokumenterad i 1684 års relation över
masugnar eller hyttor i Linde och Ramsbergs bergslag .
Hyttor inom Fellingsbro församling,
noterade under Ramsberg.
Långbo masugn
- Enligt 1684 års relation över masugnar eller hyttor
i Linde och Ramsbergs bergslag .
Ugnen uppbyggd för 10 år sedan i en stor ström,
har sin egen skog, men malmen köps från Stråssa,
två mil från hyttan. Ägs av Gustaf Soops arvingar
på hans frälse ägor i Fellingsbro socken.
Källor totalt för alla uppgifter från Linde
Bergslag:
Otryckta källor
Riksarkivet Landskapshandlingar Västmanland CD.2999, CD.3000,
CD.3006 CD.3024 m.fl.
Tryckta källor:
Blomberg, David; Bergsmän och borgare, Uppsala 1936
Johansson, Johan, Nora Skogs arkiv, del I och III
Landeholm, Sanna; Atlas över Sveriges bergslag; Linde bergslag.
Järnkontoret 2003
|
|
Hyttor inom Guldsmedshytte
församling, före 1895 i Linde bergsförsamling.
Björneboda
- hade enligt 1606 års jordebok,
1/7-del i Grophyttan och betalade 1 hundraden 30 osm. i bergsskatt.
Det troliga är att bergsmannen på Björnaboda
ägde denna del i någon annan hytta.
Danshyttan
- Danzhyttan fanns vid skattläggningen 1538. (KA/CD 2998
Västmanland 1539;1)
- drevs 1539 av 4 bergsmän. (KA/CD 2998 Västmanland
1539;5)
- hade enligt 1606 års jordebok fyra andelar och betalade
2 fat 2 hundraden i bergsskatt.
- enligt 1684 års relation över masugnar eller hyttor
i Linde och Ramsbergs bergslag:
Återuppbyggd 1681 i fyra delar och ligger i samma sjöar
och dammar som Guldsmedshyttan. Går med underfall. Har
gott om skog. Tog sin malm från Stråssa.
- blåstes enligt 1684 års tiondelängd av fyra
bergsmän, tiden mellan den 29/2 och 10/4, 40 dygn och av
sex bergsmän, tiden mellan den 24/4 och den 6/5, 13 dygn
- finns på Gabriel Thorings Landt Carta från 1688
över Ramshytte socken
- finns på Jonas Bergius Geografisk karta 1703-1704, över
Linde bergslag och socken.
- Nedlagd år 1815. Hyttelaget övergick efter nedläggningen
till Guldsmedshyttan.
Engbo hytta
Fanns vid skattläggningen 1538. Om hyttan finns ingen notering
eller uppgift efter 1538
Fanthyttan, södra
- Ffanshytta fanns vid skattläggningen 1538. (KA/CD 2998
Västmanland 1539;1)
- drevs 1539 av 3 bergsmän. (KA/CD 2998 Västmanland
1539;5)
- hade enligt 1606 års jordebok två andelar och
betalade 1 fat i bergsskatt.
- enligt 1684 års relation över masugnar eller hyttor
i Linde och Ramsbergs bergslag:
Återuppbyggd 1682 i tre delar. Låg i samma ström
som Södra Fanthyttan. Har svag vattentillgång och
har bara en liten damsjö eller tjärn med en hålldam
före. Måste därför passa tiden när
vårfloden kommer. Går med överfall. Har någorlunda
gott om skog. Tar sin malm från Stråssa 1 mil från
hyttan.
- blåstes enligt 1684 års tiondelängd av tre
bergsmän tiden mellan den 23/4 och 24/5, totalt 32 dygn.
- finns på Gabriel Thorings Landt Carta från 1688
över Ramshytte socken. Låg vid Fanthyttebäcken
på
Fanthytte bys gemensamma mark.
- finns på Jonas Bergius Geografisk karta 1703-1704, över
Linde bergslag och socken.
- nedlagd före 1737 (Omberg 1992:139)
Fanthyttan, norra
- hade enligt 1606 års jordebok sju andelar och betalade
1½ fat 45 oms. i bergsskatt
- enligt 1684 års relation över masugnar eller hyttor
i Linde och Ramsbergs bergslag:
Återuppbyggd 1681 i tre delar. Har svag vattentillgång
och har bara en liten damsjö eller tjärn med en hålldam
före. Måste därför passa tiden när
vårfloden kommer. Går med överfall. Har någorlunda
gott om skog. Tar sin malm från Stråssa 1 mil från
hyttan.
- blåstes enligt 1684 års tiondelängd av två
bergsmän, tiden mellan den 21/3 och 3/4, 14½ dygn
och av fem bergsmän, tiden mellan den 17/4 och 26/5, 39
dygn.
- finns på Gabriel Thorings Landt Carta från 1688
över Ramshytte socken.
- finns på Jonas Bergius Geografisk karta 1703-1704, över
Linde bergslag och socken.
- Nedlagd 1787. (Omberg 1992:139)
Fanthytte by, Larsbo silverhytta
-Erhöll sina privilegier den 1 mar 1847 för fem års
skattefrihet och lades ned 1857.
Ligger i Fanthytte by vid Fanthyttebäcken. Malmen kom från
Johannisbergsgruvorna i närheten och sägs ha varit
"bly och silverrik" (Fornminnesregistret 1939)
Flögfors kopparverk
- Kopparhyttan drevs enligt kontrakt den 27 juni 1641 mellan
Louis de Geer och hans förvaltare, Nicklas tysk lades ned
redan 1647. Tog sin malm från Håkansboda koppargruvor.
Troligt är att denna hytta var belägen på den
östra sida om Storån, då all dokumentation
om denna finns under Ramsbergs socken.
- finns ej med i "Relation 1684 över masugnar eller
hyttor i Linde och Ramsbergs bergslag":
- finns ej på Gabriel Thorings Landt Carta från
1688 över Ramshytte sochen
- sattes på 1700-talet upp igen på Vasselhyttans
mark och öster om Storån.
- Nedlagd vid detta tillfälle ned 1832.
- 1840 beviljades att anlägga ett nytt kopparverk, som
fortsatte fram till 1858.
Garboda
- Drevs 1549 av 2 bergsmän. (KA/CD 3006-Västmanland
1546 nr. 6)
- finns ej med på 1684 års relation.
- finns på Gabriel Thorings Landt Carta från 1688
över Linde bergslag.
Garphyttan
- Garp hytta fanns vid skattläggningen 1538 (KA/CD 2998
Västmanland 1539;1)
- drevs 1539 av 6 bergsmän. (KA/CD 2998 Västmanland
1539;5)
- hade enligt 1606 års jordebok, sju andelar och betalade
8 hundraden 90 osm. i bergsskatt.
- hyttan byggdes bl.a. om 1667 och hade då 8 bergsman
som delägare. Hyttelag från Garphyttan, Mårdshyttan
Uskaboda och Reboda blåste tre gånger per år.
- enligt 1684 års relation över masugnar eller hyttor
i Linde och Ramsbergs bergslag;
Återuppbyggd för 15-16 år sedan i 5½
delar. Ligger i samma ström och damm som Uskebohyttan vilket
är Garphyttebäcken, vilken rinner mellan Aspen och
Usken. Hade knappt efter skog. Tog sin malm från Svartberget
och Uskabogruvorna med stort besvär på grund av det
inflödande vattnet.
- blåstes enligt 1684 års tiondelängd av 9
bergsmän, tiden mellan den 13/1 och 12/4 totalt 89 dygn;
441 skålp. 1 lispund.
- finns på Gabriel Thorings Landt Carta från 1688
över Linde bergslag.
- finns på Jonas Bergius Geografisk karta 1703-1704, över
Linde bergslag och socken.
- Ombyggd till masugn 1856-1857.
- Nedlagd 1870 (Blomberg 1936:215) .
Gränshyttan
- Gräntzhytta fanns vid skattläggningen 1538 (KA/CD
2998 Västmanland 1539;1)
- drevs 1539 av 4 bergsmän. (KA/CD 2998 Västmanland
1539;5)
- hade enligt 1606 års jordebok åtta andelar och
betalade 2 fat i bergsskatt.
- enligt 1684 års relation över masugnar eller hyttor
i Linde och Ramsbergs bergslag:
återuppbyggd 1664 i fyra delar i samma ström som
Danshyttan vid den s.k. Gränshyttebäcken Hade någorlunda
gott om skog. Tog sin malm från Stråssa och ibland
från några putor i trakterna däromkring.
- blåstes enligt 1684 års tiondelängd av 5
bergsmän, tiden mellan den 29/2 och 7/5, 68 dygn; 366 skp;
8 lisp.
- finns på Gabriel Thorings Landt Carta från 1688
över Ramshytte socken
- finns på Jonas Bergius Geografisk karta 1703-1704, över
Linde bergslag och socken.
- Nedlagd 1804.(Omberg 1992:189)
Guldsmedshyttan
- Gudzmundhz hytta fanns vid skattläggningen 1538 (KA.CD
2998 Västmanland 1539;1)
- drevs 1539 av 13 bergsmän. (KA/CD 2998 Västmanland
1539;5) Vid skatteläggningen 1540 bodde bergsfogden Lasse
Jopsson vid Guldsmedshyttan.
- hade enligt 1606 års jordebok tjugoen andelar och betalade
5 fat 2½ hundraden i bergsskatt.
- enligt 1684 års relation över masugnar eller hyttor
i Linde och Ramsbergs bergslag:
Reparerad 1682 i 10½ delar. Ligger i god ström som
kommer från Gränshytte- och Nybergssjön, med
en hålldamm för vardera. Går med underfall.
Skogen är utkolad för en del så att de måste
köpa, men en del har ännu lite skog, Tar sin malm
från Stråssa ½ mil från hyttan.
- blåstes enligt 1684 års tiondelängd av 8
bergsmän mellan den 12/3 och 11/4, 30 dygn och av 6 bergsmän
mellan den 23/4 och 23/5, 28 dygn.
- finns på Gabriel Thorings Landt Carta från 1688
över Ramshytte socken
- finns på Jonas Bergius Geografisk karta 1703-1704, över
Linde bergslag och socken.
- byggdes 1869 om till masugn och utökades 1906 med ytterligare
en masugn.
- Nedlagd 1979. (Landeholm 2003:92)
Guldsmedshyttans kronohytta
- Guldsmedshyttan hade också en Cronohyttan, som anlades
1551. (Johansson I; )
- enligt 1566 års fogdehandlingar tillverkades bl.a. "ihole
lodh och rundkulor".
- 1668 den 10 februari överläts Guldsmedshytte cronobruk
på gästgivaren Jonas Gustafsson och Daniel Piette.
- enligt 1684 års relation över masugnar eller hyttor
i Linde och Ramsbergs bergslag:
Denna hytta är en "crone masugn", som av Kammarkollegiet
är överlåten på s:r Daniel Piette, som
med en stor kostnad reparerat hyttan år 1676, "men
intet på några åhr blåst uthi honom,
emedan han intet är mäktig för skoglösas
skull honom uppvärma. Efter den af förra arrendatorn
mest utdöd." Blåser därför i bergsmansmasugnen,
när han något åstadkommer. Dessa ägor
är fördelade i tre hemman, hälften till gästgivargården
och hälften till benämnde Piette. Ligger i samma ström
som den andra hyttan
- finns på Gabriel Thorings Landt Carta från 1688
över Ramshytte socken
Guldsmedshyttans silververk
I Guldsmedshyttan finns även en silverhytta, Bolaget Guldsmedshytte
silververk, som grundades 1848 och lades ned 1886 (Landeholm
2003:90)
Hammarbackens masugn
Uppfördes 1812 av bergsmän från Gränshyttan
och Ufberget. (Omberg 1989:139)
Ägdes 1841 av Rockhammars bruk och 1869 av Guldsmedshytte
bruk.
Nedlagd 1874. (Omberg 1989:139)
Ingelshyttan
- Ingelis hytta fanns vid skattläggningen 1538 (KA/CD 2998
Västmanland 1539;1)
- drevs 1539 av 2 bergsmän. (KA/CD 2998 Västmanland
1539;5)
- hade enligt 1606 års jordebok fyra andelar och betalade
5 hundraden i bergsskatt.
- enligt 1684 års relation över masugnar eller hyttor
i Linde och Ramsbergs bergslag:
Masugnen återuppbyggd för 9 år sedan, då
de tagit in bergsmännen från Jönshyttan för
deras brist på skog. Ligger i en stor ström, men
har liten eller .ingen skog alls, då det mesta går
åt till hammaren på samma ställe. Tar sin malm
från Stråssa ½ mil från hyttan.
- blåste enligt 1684 års tiondelängd mellan
den 1/3 och 30/3, 29 dygn och mellan den 24/5 och den 8/6, 13
dygn.
- finns på Gabriel Thorings Landt Carta från 1688
över Ramshytte socken
- finns på Jonas Bergius Geografisk karta 1703-1704, över
Linde bergslag och socken. Finns där även en ödelagd
masugn.
- Nedlagd 1793. (Blomberg 1936:216)
Jönshyttan
- Jönshyttan fanns vid skattläggningen 1538 (KA/CD
2998 Västmanland 1539;1)
- drevs 1539 av 3 bergsmän. (KA/CD 2998 Västmanland
1539;5)
- hade enligt 1606 års jordebok fyra andelar och betalade
6 hundraden i bergsskatt.
Lades ned 1668 på grund av skogsbrist och delägarna
blev brukare i Ingelshyttan.
- enligt 1684 års relation över masugnar eller hyttor
i Linde och Ramsbergs bergslag:
Ödehytta som lades ned för 16 eller 18 år sedan
på grund av skogsbrist. Smälter till någon
del i Ingelshyttan, som någon skog har.
- finns ej på Gabriel Thorings Landt Carta från
1688 över Ramshytte socken
- finns på Jonas Bergius Geografisk karta 1703-1704, över
Linde bergslag och socken, som en ödehytta. Var belägen
vid den s.k. Hyttbäcken, vid korsningen mellan vägen
Nabben och Jönshyttan.
Nyberget
- Nyiaberghz fanns vid skattläggningen 1538 (KA/CD 2998
Västmanland 1539;1)
- drevs 1539 av 3 bergsmän. (KA/CD 2998 Västmanland
1539;5)
- hade enligt 1606 års jordebok sex andelar och betalade
9 hundraden i bergsskatt.
- enligt 1684 års relation över masugnar eller hyttor
i Linde och Ramsbergs bergslag:
Återuppbyggd för 20 år sedan i 4 delar. Har
liten vattentillgång med vatten från den s.k. Nybergsån,
som kommer från Nybergssjön där de har en hålldamm.
Går med underfall. Har gott om skog men mycket oländig
mark och besvärliga vägar. Tar det mesta av malmen
från Stråssa dit de har 4/5-dels mil. Dock litet
av malmen letar de sig hemma.
- blåstes enligt 1684 års tiondelängd av 4
bergsmän, tiden mellan den 12/3 och 9/4, totalt 28 dygn;
- finns på Gabriel Thorings Landt Carta från 1688
över Ramshytte socken
- finns på Jonas Bergius Geografisk karta 1703-1704, över
Linde bergslag och socken.
- finns enligt samma karta även en ödelagd kopparhytta.
- Nedlagd 1809. (Omberg 1992:139)
Nyhyttan
-Nya hytta fanns vid skattläggningen 1538. (KA/CD 2998
Västmanland 1539;1)
-drevs 1540 av 3 bergsmän. (KA/CD 3000 Västmanland
1540;3)
- enligt 1606 års jordebok "ligger för ingen
hytta, utan är stadgat för osmundjärn 1 hundraden"
- enligt 1684 års relation över masugnar eller hyttor
i Linde och Ramsbergs bergslag:
Beskrivs som ödelagd för många år sedan.
Hade någorlunda god vattentäkt, men kunde inte bygga
upp igen p.g.a. skogsbrist. Blåser det lilla de kan åstadkomma
vid Guldsmedshyttan, medan skogen växer till.
-Nedlagd 1636. (Landeholm 2002:127)
Reboda, södra
-Ribboboda hytta fanns vid skattläggningen 1538. (KA/CD
2998 Västmanland 1539;1)
- drevs 1540 av 5 bergsmän. (KA/CD 3000 Västmanland
1540;3)
- hade enligt 1606 års jordebok, fyra andelar och betalade
6 hundraden 7½ osmund i bergsskatt.
- enligt 1684 års relation över masugnar eller hyttor
i Linde och Ramsbergs bergslag:
Uppbyggd för 36 år sedan i 2 delar. Har svag vattentillgång
från en skogstjärn, med en hålldam före
och sedan en hyttdamm. Går med överfall Har medelmåttligt
med skog och tar för det mesta malmen från Stråssa
3/8-dels mil från hyttan och ibland från några
putor hemmavid.
- blåstes enligt 1684 års tiondelängd av två
bergsmän, tiden mellan den 13/4 och 16/5, totalt 34 dygn.
- finns på Gabriel Thorings Landt Carta från 1688
över Ramshytte socken
- finns på Jonas Bergius Geografisk karta 1703-1704, över
Linde bergslag och socken. Finns där även en öde
hytta noterad.
Reboda, norra
- enligt 1684 års relation över masugnar eller hyttor
i Linde och Ramsbergs bergslag:
Uppbyggd för 4 år sedan i 2 delar. Har liten vattentillgång
från en sjö, Smedsjön, med en hålldam
vid sjön och sedan hyttdammen. Går med överfall
Har gott om skog och tar för det mesta malmen från
Stråssa 3/8-dels mil från hyttan och ibland från
några putor hemmavid.
- blåstes enligt 1684 års tiondelängd av två
bergsmän, tiden mellan den 12/4 och 9/5, 27½ dygn
-finns på Gabriel Thorings Landt Carta från 1688
över Ramshytte socken
Storå hytta
- Sattes upp 1813 och drevs av bergsmän från Vasselhyttan,
Jönshyttan, Ingelshyttan, Nederhyttan och Kårberg,
Bergsmännen från dessa byar byggde sig i en ny hytta
mitt emot den gamla Kårbergshammaren i Ramsbergs socken.
- Ombyggd 1884 till masugn. Bergsmanshytta fram till 1905 då
AB Storå masugn bildades. Nästa all malm och kol
köptes.
Nedlagd 1928. (ÖLM Fornminnesregister 1939)
Vasselhyttan
- Vasla hytta fanns vid skattläggningen 1538. (KA/CD 2998
Västmanland 1539;1)
- drevs 1540 av 6 bergsmän. (KA/CD 3000 Västmanland
1540;3)
- hade enligt 1606 års jordebok sex andelar och betalade
7½ hundraden, 30 osmund i bergsskatt.
- enligt 1684 års relation över masugnar eller hyttor
i Linde och Ramsbergs bergslag:
Återuppbyggd för 14-15 år sedan i fem delar.
Går med överfall med någorlunda god vattentillgång
från en dammsjö, Rösiön, med en hålldamm
före. Hade rikligt med skog och tog sin malm från
Stråssa..
Blåstes enligt 1684 års tiondelängd av 8 bergsmän,
mellan den 23/4 och 29/5, totalt 36 dygn.
-finns på Gabriel Thorings Landt Carta från 1688
över Ramshytte socken
- finns på Jonas Bergius Geografisk karta 1703-1704, över
Linde bergslag och socken, Finns även en öde hytta
noterad.
-Hyttan lades ned 1814 och andelarna överfördes till
Storå hytta. (ÖLM Fornminnesregister 1939)
Linde Bergslags kopparhyttor
Lindshyttan
- Finns på Jonas Bergius Geografisk karta 1703-1704, över
Linde bergslag och socken, uppgift om en ödelagd kopparhytta.
- Har legat vid Lindshyttebäcken, på platsen för
hemmanet Persbäcken.
Nya Munkhyttan eller norra
Munkhyttan
- Finns på Jonas Bergius Geografisk karta 1703-1704, över
Linde bergslag och socken, uppgift om en ödelagd kopparhytta.
- Vid undersökningar på senare år har det visat
sig att man hittat kopparslagg från 1200-talet.
Skvatthammarn
- Finns på Jonas Bergius Geografisk karta 1703-1704, över
Linde bergslag och socken, uppgift om en ödelagd kopparhytta.
Bromsjöboda
- Finns på Jonas Bergius Geografisk karta 1703-1704, över
Linde bergslag och socken, uppgift om en ödelagd kopparhytta.
Nyberget
- finns på Jonas Bergius Geografisk karta 1703-1704, över
Linde bergslag och socken, uppgift om en ödelagd kopparhytta.
Flögfors kopparverk
- Kopparhyttan drevs enligt kontrakt den 27 juni 1641 mellan
Louis de Geer och hans förvaltare, Nicklas tysk lades ned
redan 1647. Tog sin malm från Håkansboda koppargruvor.
Troligt är att denna hytta var belägen på den
östra sida om Storån, då all dokumentation
om denna finns under Ramsbergs socken.
- finns ej med i "Relation 1684 över masugnar eller
hyttor i Linde och Ramsbergs bergslag":
- finns ej på Gabriel Thorings Landt Carta från
1688 över Ramshytte sochen
- sattes på 1700-talet upp igen på Vasselhyttans
mark och öster om Storån.
- Nedlagd vid detta tillfälle ned 1832.
- 1840 beviljades att anlägga ett nytt kopparverk, som
fortsatte fram till 1858.
|