HYTTOR i Linde och Ramsberg socknar

Källa:
Linde Bergslags Släktforskarförening
Gunilla Didriksson

Linde bergslag.

Linde bergslag består av socknarna Linde och Ramsberg i Örebro län.

Skattade under Åkerbo härad enligt Årliga räntan på tackjärn (CD 3000 Västmanland 1540 nr.3)
Det äldsta privilegiebrevet för Linde bergslag återfinns i Magnus Ericssons bergsordning och stadga för Norberg år 1354. Linde bergslag är i huvudsak en järnbergslag, men koppar och silverproduktion har också bedrivits i området och bergshanteringen har bedrivits av självägande bergsmän.
Avgränsningarna har gjorts efter 1538 års jordebok där Linde bergslag anges omfatta byar, vilka idag är belägna i dessa socknar. Avgränsningen har också tagit hänsyn till de nuvarande administrativa gränserna, vilket medfört att byarna Öskebohyttan och Öskevik som enligt 1538 års jordebok tillhört Noraskogs bergslag idag ingår i Linde socken.

Hyttor inom Linde bergsförsamling

Aspa hytta
- Aspa hyttan var i bruk 1624 och brukades då av 5 bergsmän.
- Enligt relation 1684 över masugnar eller hyttor i Linde och Ramsbergs bergslag:
Uppbyggd 1657 i fem delar. Har liten vattentillgång och fick sitt vatten från kärr och mossa, som samlas i en hålldamm. Går med överfall. Gör sin blåsning så snart vårfloden kommer. Har tämligen gott om skog och tar sim malm från Stråssa ¾ mil från hyttan.
- Blåstes enligt 1684 års tiondelängd av åtta bergsmän, tiden mellan den 10/4 och 14/5, totalt 34 dygn.
- Finns på Gabriel Thorings Landt Carta från 1688 över Linde bergslag.
- Finns på Jonas Bergius Geografisk karta 1703-1704, över Linde bergslag och socken.
- Nedlagd 1769 (Omberg 1992:139)

Andershammarshyttan eller Hammarn
- Enligt skattelängden 1606 för bergsskatt skall här finnas 2 torp som räntar 4½ hundraden. Enligt denna är inte namnet Hammarn utan Hammarby, men bör vara den samma.
- Enligt relation 1684 över masugnar eller hyttor i Linde och Ramsbergs bergslag:
Återuppbyggd för 21 år sedan och går med underfaöö. Har god vattentillgång från två sjöar Qvarnsjön och Torrsjön., med en hålldamm. Har gott om skog och tar sin malm från Stråssa gruva 1 mil från hyttan.
- Blåstes enligt 1684 års tiondelängd av tre bergsmän, tiden mellan den 18/4 och 19/5, totalt 30 dygn. Har gått illa och ugnen smalt.
- Finns på Gabriel Thorings Landt Carta från 1688 över Linde bergslag.
- Finns på Jonas Bergius Geografisk karta 1703-1704, över Linde bergslag och socken.
- Nedlagd 1807. Delägarna överflyttade till Gusselhyttan. (Blomberg 1936:214)

Björkhyttan
- Biörka hytta fanns vid skattläggningen 1538. (KA/CD 2998 Västmanland 1539;1)
- Drevs 1540 av 4 bergsmän. (KA/CD 3000 Västmanland 1540;3)
- Hade enligt 1606 års jordebok åtta andelar och betalade 16 hundraden i bergsskatt.
- Enligt relation 1684 över masugnar eller hyttor i Linde och Ramsbergs bergslag:
Återuppbyggd för 14 år sedan i 7 delar. Har liten vattentillgång från en skogstjärn med en hålldamm före. Går med underfall och måste passa tiden om våren när isen smälter. Har haft ganska lite skog och tar sim malm från Stråssa 1½ mil från hyttan.
- Blåstes enligt 1684 års tiondelängd av fem bergsmän, tiden mellan den 15/4 och 11/5, totalt 26 dygn.
- Finns på Gabriel Thorings Landt Carta från 1688 över Linde bergslag.
- Nedlagd 1786, då delägarna gick över till Gusselhyttan och Gusselby hytta. (Omberg 1992:139)

Biörka by
- Biörka by hytta fanns vid skattläggningen 1538. (KA/CD 2998 Västmanland 1539;1)
- Drevs 1540 av 2 bergsmän. (KA/CD 3000 Västmanland 1540;3)
- Hade enligt 1606 års jordebok två andelar och betalade 1 fat i bergsskatt.
- Enligt relation 1684 över masugnar eller hyttor i Linde och Ramsbergs bergslag:
- Ödelagd 1676. Låg i samma ström som Borshyttan och gått med bröstfall. Den lilla skog de hade gick åt till hammaren. Tog sin malm från Stråssa 1½ mil därifrån och limmet 1 1/8- dels mil därifrån. Blåste endast på våren.
- Ingen blåsning enligt 1684 års tiondelängd.
- Enligt bergmästaren Erik Sneckenbergs memorial 1687; "Biörka maasugn ödeligga" på grund av skogsbrist.

Borshyttan
- Bors hytta fanns vid skattläggningen 1538. (KA/CD 2998 Västmanland 1539;1)
- Drevs 1540 av 9 bergsmän. (KA/CD 3000 Västmanland 1540;3)
- Hade enligt 1606 års jordebok tio andelar och betalade 2 fat i bergsskatt.
- Enligt relation 1684 över masugnar eller hyttor i Linde och Ramsbergs bergslag:
Öde för 10 år sedan, Hyttan har haft 6 delar och var belägen i en stor älv som kommer från Rossvalen, gått med underfall, har haft dåligt med skog och tagit sin malm från Stråssa 2 mil från hyttan och limmet 1½ mil därifrån.
- Ingen blåsning enligt 1684 års tiondelängd.
- Finns ej på Gabriel Thorings Landt Carta från 1688 över Linde bergslag.
- Skall enligt ovanstående uppgifter vara nedlagd 1674.

Bromsjöboda
- Brunsiöbodar är enligt 1606 års jordebok " är ett torp och är stadgat för osmundjern 1½ hundraden".
Finns inte i någon källa att det skulle ha funnits en masugn.
- Finns på Jonas Bergius Geografisk karta 1703-1704, över Linde bergslag och socken, att det finns en ödelagd kopparhytta.

Dalkarlshyttan
- Dalekarlshyttan fanns vid skattläggningen 1538. (KA/CD 2998 Västmanland 1539;1)
- Drevs 1540 av 2 bergsmän. (KA/CD 3000 Västmanland 1540;3)
- Hade enligt 1606 års jordebok två andelar och betalade 1 fat i bergsskatt.
- Nedlagd mellan 1620-1624 (Landeholm 2002:68)
- Finns ej med i 1684 års relation

Dalkarlshytte masugn
-En ny masugn anlades 1852. Lades ned 1934 och byggdes om till kalkugn. (Lannerholm 2002:68)

Fornbohyttan
- Ffornbo hytta fanns vid skattläggningen 1538. (KA/CD 2998 Västmanland 1539;1)
- Drevs 1539 av 3 bergsmän. (KA/CD 2998 Västmanland 1539;5)
- Hade enligt 1606 års jordebok; åtta andelar och betalade 8 hundraden i bergsskatt.
- Enligt relation 1684 över masugnar eller hyttor i Linde och Ramsbergs bergslag:
Byggd för 26 år sedan i tre delar, har svag vattentillgång, men med överfall och hade tre små dammar vid ett kärr. Måste för den skull vara beredda att blåsa när överflödsvattnet kommer. Rikligt med skog och tar sin malm från Stråssa.
- Blåstes enligt 1684 års tiondelängd av tre bergsmän, tiden mellan den 26/4 och 13/5 i 18 dygn och av två bergsmän, tiden mellan den 23/11 och 2/12, 9 dygn.
- Finns på Gabriel Thorings Landt Carta från 1688 över Linde bergslag.
- Finns på Jonas Bergius Geografisk karta 1703-1704, över Linde bergslag och socken.
- Nedlagd 1738. (Omberg 1992:189)

Gusselby hytta
- Gusslaby hytta drevs 1540 av 5 bergsmän. (KA/CD 3000 Västmanland 1540;3)
- Hade enligt 1606 års jordebok åtta andelar och betalade 4 hundraden i bergsskatt.
- Enligt relation 1684 över masugnar eller hyttor i Linde och Ramsbergs bergslag:
Uppbyggd återigen detta år i 7 delar och ligger i samma ström som Gusselhyttan. Fick sitt vatten från Gusselhyttebäcken som flyter mellan Aspasjön och Råsvalen Går med underfall och har ingen skog alls utan får köpa från andra hyttor en mil därifrån. Och har en mil efter malmen de tar från Stråssa..
Låg på byns gemensamma mark på det som det senare fanns en kvarn.
- Blåstes enligt 1684 års tiondelängd av sex bergsmän, tiden mellan den 21/5 och 13/6, totalt 23 dygn.
- Finns på Gabriel Thorings Landt Carta från 1688 över Linde bergslag.
- Finns på Jonas Bergius Geografisk karta 1703-1704, över Linde bergslag och socken.
- Nedlagd 1815. (Fornminnesregistret 1939)

Gusselhyttan
- Gusslahytta fanns vid skattläggningen 1538. (KA/CD 2998 Västmanland 1539;1)
- Drevs 1542 av 14 bergsmän. (KA/CD 3004 Västmanland 1542;3)
- Hade enligt 1606 års jordebok sexton andelar och betalade 5 fat 2 hundraden i bergsskatt.
- Blåstes enligt 1684 års tiondelängd av sex bergsmän, tiden mellan den 21/2 och 28/3, 36 dygn och mellan den 24/4 och den 3/6, 39 dygn
- Enligt relation 1684 över masugnar eller hyttor i Linde och Ramsbergs bergslag:
Återuppbyggd 1680 med 12 delar. Har god vattentillgång från Aspa och Muggesjöarna, med en hålldam före. Går med underfall. Har dåligt med skog, så att somliga får köpa. Tar sin malm från Stråssa
- Finns på Gabriel Thorings Landt Carta från 1688 över Linde bergslag.
- Finns på Jonas Bergius Geografisk karta 1703-1704, över Linde bergslag och socken, Finns även en öde hytta noterad.
- Byggdes 1840 om till masugn. Renoverades och byggdes ut ett flertal gånger i slutet av 1800-talet.
- Lades ned 1945. (Hagström 1994:9)

Nya Gusselhyttan
Hade enligt 1606 års jordebok åtta andelar och betalade 4 hundraden i bergsskatt.

Koverboda
De äldsta bevarade dokumenten i Linde socken är från den då Bo Jonsson Grip om pant av kronan hade en" å Towabodha egor (Kofverboda) i Lindes socken belägen hyttstad avstod", enligt brev daterat Arboga den 3 mars 1383, samma pant med ty åtföljande frälserätt till Vadstena kloster och meddelade, å konungens och kronons vägnar, Birger i Bor rättigheten att för klostrets räkning därstädes uppföra en hyttan, med förbindelse dock för Birger att till detta frälse ej draga mer folk än han hade i sin gård. (Johan Johansson I:401)
- Finns inte med i skatteläggningen 1538 och ej heller åren fram till 1558.
- Finns inte nämnd i 1606 års jordebok.
- Enligt relation 1684 över masugnar eller hyttor i Linde och Ramsbergs bergslag:
Skall då ha varit ödelagd för 20 år sedan på grund av att man hade svårigheter att skaffa malm, som de måste ta från Stråssa, som är 3 mil från hyttan och 2½ mil efter lim. Skogen säljs för det mesta till hamrarna och det lilla det kola kör de till Qvarnbacka stålbruk och till andra köpare.
- Finns inte på Gabriel Thorings Landt Carta från 1688 över Linde bergslag.
- Finns på Jonas Bergius Geografisk karta 1703-1704, över Linde bergslag och socken, noterad som en öde hytta.

Lindshyttan
- Finns inte nämnd vid skattläggningen 1538
- Ingår i en donation på tre hemman, som drottning Christina enligt beslut av den 10 februari 1645, gav till stadens innevånare till vedbrand och mulbete.
- Enligt relation 1684 över masugnar eller hyttor i Linde och Ramsbergs bergslag:
Lindshyttekarlarna har ägt två delar , som är donerade under staden, har inte blåst på många år på grund av skogsbrist.
- Finns på Jonas Bergius Geografisk karta 1703-1704, över Linde bergslag och socken, att det finns en ödelagd kopparhytta. Har legat vid Lindshyttebäcken, på platsen för hemmanet Persbäcken.

Munkhyttan el. gamla Munkhyttan.
- Munkhyttan fanns vid skattläggningen 1538 (KA/CD 2998 Västmanland 1539;1)
- Drevs 1539 av 1 bergsman. (KA/CD 2998 Västmanland 1539;5)
- Enligt 1606 års jordebok hade hyttan åtta andelar och betalade 6 hundraden i bergsskatt.
- Enligt relation 1684 över masugnar eller hyttor i Linde och Ramsbergs bergslag:
Ombyggd för 15 år sedan av 2:ne bergsmän. Går med bröstfall; har ymnigt med skog och sitt vatten från Brunsiön, där de ha sin hålldam. Tog sin malm från Stråssa 1½ därifrån , med besvärlig väg.
- Blåstes enligt 1684 års tiondelängd av två bergsmän, tiden mellan den 21/11 och den 11/12, totalt 20 dygn.
- Finns på Gabriel Thorings Landt Carta från 1688 över Linde bergslag. Låg vid Munkhyttebäckens södra sida.
- Finns på Jonas Bergius Geografisk karta 1703-1704, över Linde bergslag och socken.
- Nedlagd 1773. (Omberg 1992:189)

Nya Munkhyttan eller norra Munkhyttan
- Omnämnd som reparerad omkring 1665.
- Enligt relation 1684 över masugnar eller hyttor i Linde och Ramsbergs bergslag:
Reparerad för 19 år sedan av 2:ne delar i samma ström och villkor som gamla Munkhyttan. Går med överfall och har någorlunda ymnig skog, men är utfattiga, då de inte blåst på två år hemma då de inte mäktat med uppvärmningen av masugnen. Har långt efter malm från Stråssa 1½ därifrån , med besvärlig väg.
- Uppgift om blåsning av hyttan saknas enligt 1684 års tiondelängd.
- Finns på Jonas Bergius Geografisk karta 1703-1704, över Linde bergslag och socken, att det finns en öde hytta noterad.
- Finns på Jonas Bergius Geografisk karta 1703-1704, över Linde bergslag och socken, att det finns en ödelagd kopparhytta.
- Vid undersökningar på senare år har det visat sig att man hittat kopparslagg från 1200-talet.

Mårdshyttan
- Mårthuzhytta fanns vid skattläggningen 1538. (KA/CD 2998 Västmanland 1539;1)
- Drevs 1539 av 3 bergsmän. (KA/CD 2998 Västmanland 1539;5)
- Hade enligt 1606 års jordebok tre andelar och betalade 6 hundraden i bergsskatt
- Enligt relation 1684 över masugnar eller hyttor i Linde och Ramsbergs bergslag:
Återuppbyggd 1682 i tre delar. ringa vattentillgång från en liten kärn och var tvungna att invänta vårfloden när den kom. Går med överfall Håa någorlunda gott om skog och tar sin malm från Uskaboda små gruvor och dels från Stråssa 4/-6-dels mil från hyttan, när det på grund av det inflytande vattnet inte går att bearbeta Uskabogruvorna.
- Blåstes enligt 1684 års tiondelängd av fem bergsmän, tiden mellan den 18/1 och 11/2, totalt 24 dygn och den 8/6 och den 27/6, 19 dygn.
-Finns på Gabriel Thorings Landt Carta från 1688 över Linde bergslag. Har legat vid Mårdshyttebäcken på Mårdshytte bys gemensamma mark.
- Finns på Jonas Bergius Geografisk karta 1703-1704, över Linde bergslag och socken.
- Lades ned 1764. En del av Mårdshyttelaget flyttade till Fanthyttan och en del till Garphyttan. (Fornminnesregistret 1939)

Siggebohyttan
- Siggebo hytta fanns vid skattläggningen 1540 och drevs av 6 bergsmän. (KA/CD 2998 Västmanland 1540;5)
- Enligt en fogderäkning från 1549 skall Kronan köpt ett hemman med tillhörande hyttdel av en Nils från Siggeboda för 15 fat järn.(J.J. 3:34)
- Hade enligt 1606 års jordebok, fem andelar och betalade 1½ hundraden 7½ osm. i bergsskatt.
- Enligt relation 1684 över masugnar eller hyttor i Linde och Ramsbergs bergslag:
Återuppbyggd för 10 år sedan i två delar. "har mycket ringa vattutäckt, emedan dhe ingen damsiö hafwa, utan allenast een kiälla, och emillan bergen flyter, sampt från kierr och moras komma kan, måste för den skull achte tijden" Går med överfall. Har gott om skog och tar sin malm från Klacka och Nora socken, där de ha sina delar, 4/5-dels mil från hyttan.
- Blåstes enligt 1684 års tiondelängd av 2 bergsmän, tiden mellan den 5/4 och 25/4, totalt 20 dygn.
- Finns på Gabriel Thorings Landt Carta från 1688 över Linde bergslag. Hyttan har legat vid en liten bäck som rinner ut i sjön Usken.
- Finns på Jonas Bergius Geografisk karta 1703-1704, över Linde bergslag och socken.
- Lades ned 1752 sedan brukarna anslutit sig till Öskebohyttan. (Omberg 1992:139)

Siggebo gamla hytta
- Fanns vid skattläggningen 1538 och drevs året efter av 2 bergsmän. (KA/CD 2998 Västmanland 1539;1)
- Hade enligt 1606 års jordebok, fyra andelar och betalade 4 hundraden 7½ osm. i bergsskatt.
- Enligt relation 1684 över masugnar eller hyttor i Linde och Ramsbergs bergslag:
Återuppbyggd för 15 år sedan i tre delar. tog sitt vatten från Brunsjön, där de har en hålldam och drivs med överfall. Har liten tillgång till skog. Tar för det mesta sin malm frånUskabogruvorna ¼-dels mil från hyttan, men när "starka vattuåhr infalla" tar de sin malm från Stråssa
- Blåstes enligt 1684 års tiondelängd av tre bergsmän, tiden mellan den 24/5 och 6/6, totalt 12 dygn.
- Finns på Gabriel Thorings Landt Carta från 1688 över Linde bergslag.
- Finns på Jonas Bergius Geografisk karta 1703-1704, över Linde bergslag och socken.
- Uppgift saknas om hyttan lades ned.

Skvatthammarn
- Omnämns första gången vid skatteläggningen 1546 och drevs av 1 bergsman. (KA/CD 3006 Västmanland 1546;6)
- Enligt 1606 års jordebok " är ett torpestad och är stadgat för osmundjern 1 hundraden".
- Finns ej på Gabriel Thorings Landt Carta från 1688 över Linde bergslag.
- Finns på Jonas Bergius Geografisk karta 1703-1704, över Linde bergslag och socken, att det finns en ödelagd kopparhytta.
- Uppgift saknas om hyttan lades ned.

Snugga hytta
- Fanns vid skattläggningen 1538 och drevs av 10 bergsmän. (KA/CD 2998 Västmanland 1539;1)
- Hade enligt 1606 års jordebok; sju andelar och betalade 10½ hundraden i bergsskatt.
- Enligt relation 1684 över masugnar eller hyttor i Linde och Ramsbergs bergslag:
ombyggd för 16-17 år sedan i sex delar. Ringa vattentillgång från en dammsjö, Ölsjön, sedan en hålldam, går med överfall, har lite skog så de måste köpa en del. Tog sin malm från Stråssa 1 mil från hyttan.
-Blåstes enligt 1684 års tiondelängd av elva bergsmän, tiden mellan den 18/4 och 18/6, totalt 62 dygn. Har gått illa detta år.
-Finns på Gabriel Thorings Landt Carta från 1688 över Linde bergslag.
- Finns på Jonas Bergius Geografisk karta 1703-1704, över Linde bergslag och socken.
-Hyttan lades ned 1862.(Blomberg 1936:218)

Torphyttan
- Torp hytta fanns vid skattläggningen 1538. (KA/CD 2998 Västmanland 1539;1)
- Drevs 1539 av 13 bergsmän och borgare från Linde och. (KA/CD 2998 Västmanland 1539;5)
- Hade tolv andelar och betalade 12 hundraden i bergsskatt enligt 1606 års jordebok.
- Enligt relation 1684 över masugnar eller hyttor i Linde och Ramsbergs bergslag:
Ombyggd för 16 år sedan i 11½ delar, gör årligen om våren någorlunda goda blåsningar, har ringa skog och måste köpa en del, efter som det inte växer i den takt som de bruka. Får sitt vatten från stora och lilla Ånsjöarna, har 2 hålldammar; tager sin malm från Stråssa, !½ mil från hyttan.
- Blåstes enligt 1684 års tiondelängd av tio bergsmän, tiden mellan den 25/4 och 3/6, totalt 39 dygn.
- Hade enligt Erik Sneckenbers memorial 1687 "ont om skog med ringa tillverkning"
- Finns på Gabriel Thorings Landt Carta från 1688 över Linde bergslag. Har legat vid Torphyttebäcken omedelbart söder om byvägen mellan Lindesberg och Torphyttan, på byns gemensamma mark.
- Finns på Jonas Bergius Geografisk karta 1703-1704, över Linde bergslag och socken.
Vid Torphyttan har det funnits en stor tillverkning av gjutjärnsgrytor s.k. trefotsgrytor.
- Nedlagd 1797. (Omberg 1992:139)

Uskaboda
-Drevs 1540 av 2 bergsmän. (KA/CD 2998 Västmanland 1539;1)
-Hade enligt 1606 års jordebok två andelar och betalade ½ hundraden i bergsskatt. Nämns enligt samma källa som Nya Vskabohyttan.
- Enligt relation 1684 över masugnar eller hyttor i Linde och Ramsbergs bergslag:
Återuppbyggd för 25 år sedan av ett hemman och det andra har sin hyttdel i Garphyttan. Ligger i samma ström och damm som Garphyttan vilket är Garphyttebäcken, vilken rinner mellan Aspen och Usken. Går med underfall. Hade knappt efter skog. Tog sin malm från Svartberget och Uskabogruvorna med stort besvär på grund av det inflödande vattnet.
Låg på östra sidan om Garphyttebäcken, vilken rinner mellan Aspen och Usken, på Ermundsboda ägor.
-Blåstes enligt 1684 års tiondelängd av 4 bergsmän, tiden mellan den 15/3 och 5/4, totalt 21 dygn.
-Nedlagd före 1737 (Omberg 1992:139)

Wedewogs hytta
- Fanns vid skattläggningen 1538. (KA/CD 2998 Västmanland 1539;1)
- Drevs 1539 av 7 bergsmän, inkluderat med BM från Hökestaboda, Koffreboda, och Fryggesboda. (KA. CD 2998 Västmanland 1539;5)
- Hyttan hade enligt 1606 års jordebok åtta andelar och betalade 8 hundraden i bergsskatt.
- 1631 skall den dåvarande bergsmanshyttan övergått i frälseägo. (Lannerholm 2002:153)
- Enligt relation 1684 över masugnar eller hyttor i Linde och Ramsbergs bergslag:
Uppges i denna relation vara en ödehytta, som skall ha varit nedlagd för 40 år sedan, då en nämndeman vid namn per Andersson berättats ha blåsit sist. Tagit malmen vid Stråssa som är 2 2/3 mil och limmet i Fanthytteberget 1 ¾ mil. Har haft god ström och någorlunda skog, men är nu utdöd. Öde sedan 40 år sedan
- Finns inte på Gabriel Thorings Landt Carta från 1688 över Linde bergslag.
- Bör enligt dessa uppgifter varit nedlagd omkring 1645.

Inom Linde bergsförsamling, tidigare inom Nora bergsförsamling

Öskeviks hytta
Drevs 1540 av 6 bergsmän. (KA/CD 3000 Västmanland 1540;3)

Öskevik
Drevs 1540 av 4 bergsmän. (KA/CD 3000 Västmanland 1540;3)
Nedbrunnen 1905.
Återuppfördes vid världskrigets början och lades ned efter detsamma. Byggdes om till masugn 1847.
Hade god vattentillgång från sjön Usken.

Öskeviks östra hytta
Drevs 1549 av 4 bergsmän (KA/CD 3000 Västmanland 1540;3)

Öskebohyttan
Finns på Gabriel Thorings Landt Carta från 1688 över Linde bergslag

Inom Ljusnarsbergs församling, före 1635 inom Linde Bergsförsamling

Saleboda
Fanns vid skattläggningen 1546 och drevs av en bergsman (KA/CD.3006-Västmanland 1546 nr 5)
Ligger idag inom Ljusnarsbergs förs.

Hyttor inom Ramsbergs församling.

Allmänningbo hytta
- Anlades 1677 (Landeholm 2002:173).
- 1677 Ivar Jönsson får privilegier att under tre års frihet uppbygga och reparera hyttan och dammen. (Harmens register sid. 658)
- Finns ej med enligt relation 1684 över masugnar eller hyttor i Linde och Ramsbergs bergslag: Det troliga är att det finns under Skinnskattebergs bergslags relation vid samma tid.
- Finns på Gabriel Thorings Landt Charta från 1688 över Ramshytta sochen.
- En ny hytta uppfördes 1761 och är "hållen i sten". Vattentillgången är fullt svarande mot behovet och skogen kan anses någorlunda tillräcklig. Svårt att få malm då transporten är lång från Bastnäs 1½ mil, Stråssa och Blanka 3 mil och från Grängesberg 5 mil. Blåsningarna är därför föga lönande.
- Lades ned 1820 genom utslag av Kungl. Bergskollegiet. Hyttan ödelades och blåsningarna flyttades till Grimsö hytta.
(uppgiftslämnare V.Labuda)

Bergshyttan
- Enligt 1606 års jordebok "är ett torpestad och är stadgat för osmundjern 1 hundraden".
- Finns ej med enligt relation 1684 över masugnar eller hyttor i Linde och Ramsbergs bergslag:
- Finns på Gabriel Thorings Landt Charta från 1688 över Ramshytta sochen.

Fant hytta, Herre - Fanthyttan el. Gammelbo hytta
- Denna hytta var en s.k. frälsehytta och ägdes 1571 av hustru Britta Larsdotter, änka efter Lars Flemming, med sätesgård på Penningby i Uppland. Övergick till 1589 i Christiern Klasson Horn av Åminne, som hade sin sätesgård i Wikshus i Rytterns förs.(U) (Flydda Dagar; Nygård :2006:40)
- Äldsta kända belägg på Fanthyttan är från 1589 (Landeholm 2002:181)
- Enligt 1684 års relation över masugnar eller hyttor i Linde och Ramsbergs bergslag:
Ligger i god ström och sjön Glien dämd till en damsjö och en dam nere vid själva hyttan. Har övermåtta med skog. Tar mesta delen av sin malm från frälsegruvor, Bäckegruvan och Oxgruvan, men förr tagit mycket av sim malm från Stråssa 1 ¼- dels mil iväg, men nu förtiden litet, på grund av att den gemena bergslagen måste ha all de behöver. Köper också något lite från Skinnskattebergs bergslag av flottsten och blandar med torrstenen, litet i varje uppsättning. Ägs av hans excellens Krister Horn och var hans egen frälsehytta. Inspektor var Hans Mattsson Oller.
- Blåste enl. 1684 års tiondelängd mellan den 11/1 och 16/3, 76 dygn, mellan 25/4 och den 16/5, 20 dygn och mellan den 13/9 och den 31/12, 109 dygn.
- Finns på Gabriel Thorings Landt Charta från 1688 över Rambshytta sochen.
- Lades ned 1886 (Omberg 1989:139)

Flögfors kopparhytta
- Bergmästaren Sten Andersson bergmästarrelation av den 5 februari 1638 var Flögfors i drift;
- Kopparhyttan drevs enligt kontrakt den 27 juni 1641 mellan Louis de Geer och hans förvaltare, Nicklas tysk lades ned redan 1647. Tog sin malm från Håkansboda koppargruvor.
Troligt är att denna hytta var belägen på den östra sida om Storån, då all dokumentation om denna finns under Ramsbergs socken. Då nästa hytta sätts upp finns den under Vasselhyttan i Linde socken.

- Sattes på 1700-talet upp igen och lades ned 1832.
- 1840 beviljades att anlägga ett nytt kopparverk, som fortsatte fram till 1858.

Glifsån
- Finns ej med på 1684 års relation över masugnar eller hyttor i Linde och Ramsbergs bergslag: Det troliga är att man får leta på Skinnskattebergs bergslags relation vid samma tid.
- Finns på Gabriel Thorings Landt Charta från 1688 över Rambshytta sochen
- Kungl. bergskollegiets utslag från den 14 mars 1775 att flytta Glyfsåns tackjärnsblåsning till Allmänningbo hytta.

Grimsö hytta
- Hyttan i Grimsö omtalades 1666. När den startade är i nuläget inte känt.
- Enligt Bergskollegies privilegium av den 29/11 1682 fått tillstånd att på ny grund och ställe år 1681, har uppbyggt en masugn, då de aldrig tidigare haft någon masugn eller hytteverk och legat under bondeskatt. Befrias från hyttskatt i fyra år. (Johansson III: 425)
- Enligt 1684 års relation över masugnar eller hyttor i Linde och Ramsbergs bergslag ;
Har byggt sin masugn 1678 med stort besvär. Består av tre delar. Går med bröstfall. Har stor tillgång till skog, men besvärliga vägar för dess avlägsenhet till Stråssa 1½ mil.
- Blåstes enligt 1684 års tiondelängd av fem bergsmän, tiden mellan den 12/6 och 1/7, totalt 20 dygn.
- Finns inte med på Gabriel Thorings Landt Charta från 1688 över Ramshytta sochen
- Nedlagd 1851 (Landeholm 2003;188)

Hägernäs hytta
- Fanns enligt uppgift från Carl Bonde i bruk 1624 (Landeholm 2003;188)
- Nedlagd enligt Carlberg nedlagd 1666 (Landeholm 2003;188)
- Finns inte med i 1684 års relation och ej heller på Thorings karta från 1688.

Klothyttan
Enligt brev från Carolus daterat i Halmstad den 12 Marti A:o 1678
"David Kohl och bruksförvaltaren Christoffer Geijer, den av dem upptagna ödemarken i Ramshytte socken som Gloten kallas till masugn, och den som Korslången heter, tillika med en annan Långvattnet benämnd, till stålet och järnets utsmidande nyttja, bruka och behålla för sig, sina arvingar, nu och i tillkommande tider, och fria för avgift så länge de verket sig ägnar, driver och fortsätter. " (Original Klotenarkivet)
- Finns inte med vid 1684 års relation över masugnar eller hyttor i Linde och Ramsbergs bergslag
- Finns på Gabriel Thorings Landt Charta från 1688 över Ramshytta sochen
När denna hytta lades ned är okänt.

- Startade upp igen 1826 (Omberg 1992:139)
- Inköptes av staten år 1900, Vollrath Tham, siste bruksdisponenten på Klotens AB, med bostad i Kloten. (Klotens arkiv)
- Lades ned 1910. (Hagström 1994:9)
- Ur Bergslagsposten, 1910-07-30
Klotens hytta, kommer i höst att nedläggas. Ingenjör S. Vallin har arrenderat hyttan under några år. I höst går arrendetiden ut och hyttan behöver repareras för 30 000 till 10 000 kr, men några reparationer vill staten ej bekosta. Hyttan har årligen tillverkat 2.500 á 3.000 ton tackjärn och sysselsatt 25 arbetare.

Kårbergs övre hytta
- Öffres hytta fanns vid skattläggningen 1538 (KA/CD 2998 Västmanland 1539;1)
- Drevs 1539 av 6 bergsmän. (KA/ CD 2998 Västmanland 1539;5)
- Hade enligt 1606 års jordebok åtta andelar och betalade 2 fat i bergsskatt.
- Bergmästaren Sten Andersson bergmästarrelation av den 5 februari 1638 var i Kårbergs öfre i drift;
- Enligt 1684 års relation över masugnar eller hyttor i Linde och Ramsbergs bergslag ;
Återuppbyggd 1676 i sju delar. Drivs med överfall med liten vattentillgång, som kommer från en liten damsjö. Måste invänta vårfloden. Somliga delägare har gott om skog och andra mycket lite. Malmen tas från Stråssa gruva, straxt ovanför.
- Blåstes enligt 1684 års tiondelängd av sju bergsmän, tiden mellan den 9/4 och 19/5, totalt 41 dygn.
- Finns på Gabriel Thorings Landt Charta från 1688 över Rambshytta sochen
- Lades ned 1815. (Omberg 1992:139)

Löa, västra hytta
- Den västra hyttan i Löa anlades 1570 (Landeholm 2002:215)
- Bergmästaren Sten Andersson bergmästarrelation av den 5 februari 1638 var i Löa, två hyttor i drift;
- Enligt 1684 års relation över masugnar eller hyttor i Linde och Ramsbergs bergslag ;
Återuppbyggd för 24 år sedan i åtta delar. Har god vattentillgång, som kommer från Kölsjön, där en hålldamm finns. Går ned underfall. Har gott om skog och tar sin malm från Stråssa ¼ mil från hyttan.
- Blåstes enligt 1684 års tiondelängd av tio bergsmän, tiden mellan den 4/4 och 13/5, 40 dygn. Har gått illa och ugnen smalt den 25 maj. Blåstes också tiden mellan den 8/12 och den 24/12, 16 dygn.
- Finns på Gabriel Thorings Landt Charta från 1688 över Ramshytta sochen.
- Lades ner 1768 (Omberg 1992:139)

Löa, östra hytta
- Löda hytta fanns vid skattläggningen 1538. (KA/CD 2998 Västmanland 1539;1)
- Drevs 1539 av 12 bergsmän. (KA/CD 2998 Västmanland 1539;5)
- Hade enligt 1606 års jordebok arton andelar och betalade 9 hundraden i bergsskatt.
- Bergmästaren Sten Andersson bergmästarrelation av den 5 februari 1638 var i Löa, två hyttor i drift;
- Enligt 1684 års relation över masugnar eller hyttor i Linde och Ramsbergs bergslag ;
Återuppbyggd för 18 år sedan i tolv delar. Ligger i samma ström som V. Löa hytta. Har god vattentillgång, som kommer från Kölsjön, där en hålldamm finns. Går ned underfall. Har gott om skog och tar sin malm från Stråssa ¼ mil från hyttan.
- Blåstes enligt 1684 års tiondelängd av tretton bergsmän, tiden mellan den 4/4 och 13/5, 40 dygn och av elva bergsmän , tiden mellan den 29/5 och den 2/7, 33 dygn. Har gått illa och ugnen smalt. Blåstes en tredje gång av nio bergsmän, tiden mellan den 26/10 och den 15/12, 49 dygn.
- Finns på Gabriel Thorings Landt Charta från 1688 över Ramshytta sochen.
- Lades ned 1907. Finns bevarad och är idag en turisthytta.

Nederhyttan
- Ned hytta eller Kårbergs nedre hytta fanns vid skattläggningen 1538 (KA/CD 2998 Västmanland 1539;1)
- Drevs 1539 av 4 bergsmän. (KA/ CD 2998 Västmanland 1539;5)
- Hade enligt 1606 års jordebok fem andelar och betalade 2 fat i bergsskatt.
- Bergmästaren Sten Andersson bergmästarrelation av den 5 februari 1638 var i Kårbergs nedre hytta i drift;
- Enligt 1684 års relation över masugnar eller hyttor i Linde och Ramsbergs bergslag ;
Återuppbyggd 1662 i fem delar. Ligger i samma ström som Kårbergs hytta. Har svårt efter skog.
- Blåstes enligt 1684 års tiondelängd av nio bergsmän, tiden mellan den 30/4 och 20/5, totalt 20 dygn. Finns notering om att "har gått illa".
- Finns på Gabriel Thorings Landt Charta från 1688 över Rambshytta sochen
- Lades ned 1780 (Omberg 1992:139)

Ramshyttan I
- Den 2 nov 1548 fick Didrik Hindersson 3 års skattefrihet för egen tillverkning
- Den 9 nov. 1552 blev berörda frihet prolongerad i två år. (R.A. Hermens register sid.358)
- Hade enligt 1606 års jordebok tio andelar och betalade 12½ hundraden i bergsskatt.
- Bergmästaren Sten Andersson bergmästarrelation av den 5 februari 1638 var Ramshytte gamla masugn i drift;
- Enligt 1684 års relation över masugnar eller hyttor i Linde och Ramsbergs bergslag .
Återuppbyggd 1683 i 6½ delar. Ligger i god ström, som kommer från Grysjön och Ölsjön. Har två hålldammar och går med överfall. Har gott om skog och tar sin malm från Stråssa ½ mil från hyttan.
- Blåstes enligt 1684 års tiondelängd av fem bergsmän, tiden mellan den 25/3 och 7/5, 43 dygn och den 20/5 och den 17/6, 27 dygn.
- Finns på Gabriel Thorings Landt Charta från 1688 över Ramshytta sochen.

Ramshyttan II eller Ramsbergs bruk
- Först brukad av en Matts Nilsson som fanns där enl. brev daterat 1616.
- Bergmästaren Sten Andersson bergmästarrelation av den 5 februari 1638 var Matts Nilssons nya masugn i drift;
- Säljer omkring 1655 halva hemmanet till Simon Bosard (ML.1656) och sedan av Jonas Gustafsson, en borgare i Lindesbergs stad.
- Återigen uppbyggd och fick sina privilegier den 12 november 1651 med sex års skattefrihet. (Hermens register sid.358)
- Denna halvpart säljs senast 1660 till Petter von Oestguest, som driver den i några år tillsammans med Matts Nilssons söner Jonas och Peder Mattsson.
- Enligt 1684 års relation över masugnar eller hyttor i Linde och Ramsbergs bergslag .
Hyttan är återuppbyggd 1675. Ligger i samma ström som Ramshyttan och har gott om skog. Tar sin malm från Stråssa ½ mil från hyttan. Halvparten ägs av Petter von Oestgeest och den andra hälften av bergsmannen Elias Joensson.
- Blåstes enligt 1684 års tiondelängd av två delägare, tiden mellan den 23/5 och 2/7, totalt 40 dygn.
- Finns på Gabriel Thorings Landt Charta från 1688 över Ramshytta sochen.
- Nedlagd 1737

Resta hytta
- Riste hytta fanns vid skattläggningen 1538 (KA/CD 2998 Västmanland 1539;1)
- Drevs 1539 av 4 bergsmän. (KA/CD 2998 Västmanland 1539;5)
- Hade enligt 1606 års jordebok tolv andelar och betalade 12 hundraden i bergsskatt.
- Bergmästaren Sten Andersson bergmästarrelation av den 5 februari 1638 var Ristenhyttan i drift;
- Enligt 1684 års relation över masugnar eller hyttor i Linde och Ramsbergs bergslag .
Återuppbyggd för tio år sedan i tio delar. Ligger i god ström som kommer från Ösaresjön, med en hålldamm före och en liten damsjö straxt ovanför hyttan. Går med överfall. Har en ymnig skog och tar sin malm från Stråssa ½ mil från hyttan.
- Blåstes enligt 1684 års tiondelängd av sex, tiden mellan den 20/2 och 18/23i 27 dygn, av åtta bergsmän, tiden mellan den 17/4 och 3/5 i 17 dygn, av fjorton bergsmän, tiden mellan den 20/5 och av den 13/6 i 24 dygn och av tretton bergsmän, tiden mellan den 10/9 och den 20/10 i 40 dygn.
- Finns på Gabriel Thorings Landt Charta från 1688 över Rambshytta sochen
- Nedlagd 1784 (Omberg 1992:139)

Ytterbyn
- Fanns vid skattläggningen 1538 (KA/CD 2998 Västmanland 1539;1)
- Finns ej med följande år. Förväxlas ibland med Bergshyttan.
- När hyttan blev nedlagd är idag okänt, men finns inte med i 1684 års relation.

Ösarhyttan
- Össare hytta fanns vid skattläggningen 1538 (KA/CD 2998 Västmanland 1539;1)
- Drevs 1539 av 5 bergsmän. (KA/CD 2998 Västmanland 1539;5)
- Hade enligt 1606 års jordebok tretton andelar och betalade 6½ hundraden i bergsskatt.
- Bergmästaren Sten Andersson bergmästarrelation av den 5 februari 1638 var Ösarhyttan inte i drift;
- Finns ej dokumenterad i 1684 års relation över masugnar eller hyttor i Linde och Ramsbergs bergslag .

Hyttor inom Fellingsbro församling, noterade under Ramsberg.

Långbo masugn
- Enligt 1684 års relation över masugnar eller hyttor i Linde och Ramsbergs bergslag .
Ugnen uppbyggd för 10 år sedan i en stor ström, har sin egen skog, men malmen köps från Stråssa, två mil från hyttan. Ägs av Gustaf Soops arvingar på hans frälse ägor i Fellingsbro socken.

Källor totalt för alla uppgifter från Linde Bergslag:
Otryckta källor
Riksarkivet Landskapshandlingar Västmanland CD.2999, CD.3000, CD.3006 CD.3024 m.fl.
Tryckta källor:
Blomberg, David; Bergsmän och borgare, Uppsala 1936
Johansson, Johan, Nora Skogs arkiv, del I och III
Landeholm, Sanna; Atlas över Sveriges bergslag; Linde bergslag. Järnkontoret 2003

Hyttor inom Guldsmedshytte församling, före 1895 i Linde bergsförsamling.

Björneboda
- hade enligt 1606 års jordebok, 1/7-del i Grophyttan och betalade 1 hundraden 30 osm. i bergsskatt. Det troliga är att bergsmannen på Björnaboda ägde denna del i någon annan hytta.

Danshyttan
- Danzhyttan fanns vid skattläggningen 1538. (KA/CD 2998 Västmanland 1539;1)
- drevs 1539 av 4 bergsmän. (KA/CD 2998 Västmanland 1539;5)
- hade enligt 1606 års jordebok fyra andelar och betalade 2 fat 2 hundraden i bergsskatt.
- enligt 1684 års relation över masugnar eller hyttor i Linde och Ramsbergs bergslag:
Återuppbyggd 1681 i fyra delar och ligger i samma sjöar och dammar som Guldsmedshyttan. Går med underfall. Har gott om skog. Tog sin malm från Stråssa.
- blåstes enligt 1684 års tiondelängd av fyra bergsmän, tiden mellan den 29/2 och 10/4, 40 dygn och av sex bergsmän, tiden mellan den 24/4 och den 6/5, 13 dygn
- finns på Gabriel Thorings Landt Carta från 1688 över Ramshytte socken
- finns på Jonas Bergius Geografisk karta 1703-1704, över Linde bergslag och socken.
- Nedlagd år 1815. Hyttelaget övergick efter nedläggningen till Guldsmedshyttan.

Engbo hytta
Fanns vid skattläggningen 1538. Om hyttan finns ingen notering eller uppgift efter 1538

Fanthyttan, södra
- Ffanshytta fanns vid skattläggningen 1538. (KA/CD 2998 Västmanland 1539;1)
- drevs 1539 av 3 bergsmän. (KA/CD 2998 Västmanland 1539;5)
- hade enligt 1606 års jordebok två andelar och betalade 1 fat i bergsskatt.
- enligt 1684 års relation över masugnar eller hyttor i Linde och Ramsbergs bergslag:
Återuppbyggd 1682 i tre delar. Låg i samma ström som Södra Fanthyttan. Har svag vattentillgång och har bara en liten damsjö eller tjärn med en hålldam före. Måste därför passa tiden när vårfloden kommer. Går med överfall. Har någorlunda gott om skog. Tar sin malm från Stråssa 1 mil från hyttan.
- blåstes enligt 1684 års tiondelängd av tre bergsmän tiden mellan den 23/4 och 24/5, totalt 32 dygn.
- finns på Gabriel Thorings Landt Carta från 1688 över Ramshytte socken. Låg vid Fanthyttebäcken på
Fanthytte bys gemensamma mark.
- finns på Jonas Bergius Geografisk karta 1703-1704, över Linde bergslag och socken.
- nedlagd före 1737 (Omberg 1992:139)

Fanthyttan, norra
- hade enligt 1606 års jordebok sju andelar och betalade 1½ fat 45 oms. i bergsskatt
- enligt 1684 års relation över masugnar eller hyttor i Linde och Ramsbergs bergslag:
Återuppbyggd 1681 i tre delar. Har svag vattentillgång och har bara en liten damsjö eller tjärn med en hålldam före. Måste därför passa tiden när vårfloden kommer. Går med överfall. Har någorlunda gott om skog. Tar sin malm från Stråssa 1 mil från hyttan.
- blåstes enligt 1684 års tiondelängd av två bergsmän, tiden mellan den 21/3 och 3/4, 14½ dygn och av fem bergsmän, tiden mellan den 17/4 och 26/5, 39 dygn.
- finns på Gabriel Thorings Landt Carta från 1688 över Ramshytte socken.
- finns på Jonas Bergius Geografisk karta 1703-1704, över Linde bergslag och socken.
- Nedlagd 1787. (Omberg 1992:139)

Fanthytte by, Larsbo silverhytta
-Erhöll sina privilegier den 1 mar 1847 för fem års skattefrihet och lades ned 1857.
Ligger i Fanthytte by vid Fanthyttebäcken. Malmen kom från Johannisbergsgruvorna i närheten och sägs ha varit "bly och silverrik" (Fornminnesregistret 1939)

Flögfors kopparverk
- Kopparhyttan drevs enligt kontrakt den 27 juni 1641 mellan Louis de Geer och hans förvaltare, Nicklas tysk lades ned redan 1647. Tog sin malm från Håkansboda koppargruvor.
Troligt är att denna hytta var belägen på den östra sida om Storån, då all dokumentation om denna finns under Ramsbergs socken.
- finns ej med i "Relation 1684 över masugnar eller hyttor i Linde och Ramsbergs bergslag":
- finns ej på Gabriel Thorings Landt Carta från 1688 över Ramshytte sochen
- sattes på 1700-talet upp igen på Vasselhyttans mark och öster om Storån.
- Nedlagd vid detta tillfälle ned 1832.
- 1840 beviljades att anlägga ett nytt kopparverk, som fortsatte fram till 1858.

Garboda
- Drevs 1549 av 2 bergsmän. (KA/CD 3006-Västmanland 1546 nr. 6)
- finns ej med på 1684 års relation.
- finns på Gabriel Thorings Landt Carta från 1688 över Linde bergslag.

Garphyttan
- Garp hytta fanns vid skattläggningen 1538 (KA/CD 2998 Västmanland 1539;1)
- drevs 1539 av 6 bergsmän. (KA/CD 2998 Västmanland 1539;5)
- hade enligt 1606 års jordebok, sju andelar och betalade 8 hundraden 90 osm. i bergsskatt.
- hyttan byggdes bl.a. om 1667 och hade då 8 bergsman som delägare. Hyttelag från Garphyttan, Mårdshyttan Uskaboda och Reboda blåste tre gånger per år.
- enligt 1684 års relation över masugnar eller hyttor i Linde och Ramsbergs bergslag;
Återuppbyggd för 15-16 år sedan i 5½ delar. Ligger i samma ström och damm som Uskebohyttan vilket är Garphyttebäcken, vilken rinner mellan Aspen och Usken. Hade knappt efter skog. Tog sin malm från Svartberget och Uskabogruvorna med stort besvär på grund av det inflödande vattnet.
- blåstes enligt 1684 års tiondelängd av 9 bergsmän, tiden mellan den 13/1 och 12/4 totalt 89 dygn; 441 skålp. 1 lispund.
- finns på Gabriel Thorings Landt Carta från 1688 över Linde bergslag.
- finns på Jonas Bergius Geografisk karta 1703-1704, över Linde bergslag och socken.
- Ombyggd till masugn 1856-1857.
- Nedlagd 1870 (Blomberg 1936:215) .

Gränshyttan
- Gräntzhytta fanns vid skattläggningen 1538 (KA/CD 2998 Västmanland 1539;1)
- drevs 1539 av 4 bergsmän. (KA/CD 2998 Västmanland 1539;5)
- hade enligt 1606 års jordebok åtta andelar och betalade 2 fat i bergsskatt.
- enligt 1684 års relation över masugnar eller hyttor i Linde och Ramsbergs bergslag:
återuppbyggd 1664 i fyra delar i samma ström som Danshyttan vid den s.k. Gränshyttebäcken Hade någorlunda gott om skog. Tog sin malm från Stråssa och ibland från några putor i trakterna däromkring.
- blåstes enligt 1684 års tiondelängd av 5 bergsmän, tiden mellan den 29/2 och 7/5, 68 dygn; 366 skp; 8 lisp.
- finns på Gabriel Thorings Landt Carta från 1688 över Ramshytte socken
- finns på Jonas Bergius Geografisk karta 1703-1704, över Linde bergslag och socken.
- Nedlagd 1804.(Omberg 1992:189)

Guldsmedshyttan
- Gudzmundhz hytta fanns vid skattläggningen 1538 (KA.CD 2998 Västmanland 1539;1)
- drevs 1539 av 13 bergsmän. (KA/CD 2998 Västmanland 1539;5) Vid skatteläggningen 1540 bodde bergsfogden Lasse Jopsson vid Guldsmedshyttan.
- hade enligt 1606 års jordebok tjugoen andelar och betalade 5 fat 2½ hundraden i bergsskatt.
- enligt 1684 års relation över masugnar eller hyttor i Linde och Ramsbergs bergslag:
Reparerad 1682 i 10½ delar. Ligger i god ström som kommer från Gränshytte- och Nybergssjön, med en hålldamm för vardera. Går med underfall. Skogen är utkolad för en del så att de måste köpa, men en del har ännu lite skog, Tar sin malm från Stråssa ½ mil från hyttan.
- blåstes enligt 1684 års tiondelängd av 8 bergsmän mellan den 12/3 och 11/4, 30 dygn och av 6 bergsmän mellan den 23/4 och 23/5, 28 dygn.
- finns på Gabriel Thorings Landt Carta från 1688 över Ramshytte socken
- finns på Jonas Bergius Geografisk karta 1703-1704, över Linde bergslag och socken.
- byggdes 1869 om till masugn och utökades 1906 med ytterligare en masugn.
- Nedlagd 1979. (Landeholm 2003:92)

Guldsmedshyttans kronohytta
- Guldsmedshyttan hade också en Cronohyttan, som anlades 1551. (Johansson I; )
- enligt 1566 års fogdehandlingar tillverkades bl.a. "ihole lodh och rundkulor".
- 1668 den 10 februari överläts Guldsmedshytte cronobruk på gästgivaren Jonas Gustafsson och Daniel Piette.
- enligt 1684 års relation över masugnar eller hyttor i Linde och Ramsbergs bergslag:
Denna hytta är en "crone masugn", som av Kammarkollegiet är överlåten på s:r Daniel Piette, som med en stor kostnad reparerat hyttan år 1676, "men intet på några åhr blåst uthi honom, emedan han intet är mäktig för skoglösas skull honom uppvärma. Efter den af förra arrendatorn mest utdöd." Blåser därför i bergsmansmasugnen, när han något åstadkommer. Dessa ägor är fördelade i tre hemman, hälften till gästgivargården och hälften till benämnde Piette. Ligger i samma ström som den andra hyttan
- finns på Gabriel Thorings Landt Carta från 1688 över Ramshytte socken

Guldsmedshyttans silververk
I Guldsmedshyttan finns även en silverhytta, Bolaget Guldsmedshytte silververk, som grundades 1848 och lades ned 1886 (Landeholm 2003:90)

Hammarbackens masugn
Uppfördes 1812 av bergsmän från Gränshyttan och Ufberget. (Omberg 1989:139)
Ägdes 1841 av Rockhammars bruk och 1869 av Guldsmedshytte bruk.
Nedlagd 1874. (Omberg 1989:139)

Ingelshyttan
- Ingelis hytta fanns vid skattläggningen 1538 (KA/CD 2998 Västmanland 1539;1)
- drevs 1539 av 2 bergsmän. (KA/CD 2998 Västmanland 1539;5)
- hade enligt 1606 års jordebok fyra andelar och betalade 5 hundraden i bergsskatt.
- enligt 1684 års relation över masugnar eller hyttor i Linde och Ramsbergs bergslag:
Masugnen återuppbyggd för 9 år sedan, då de tagit in bergsmännen från Jönshyttan för deras brist på skog. Ligger i en stor ström, men har liten eller .ingen skog alls, då det mesta går åt till hammaren på samma ställe. Tar sin malm från Stråssa ½ mil från hyttan.
- blåste enligt 1684 års tiondelängd mellan den 1/3 och 30/3, 29 dygn och mellan den 24/5 och den 8/6, 13 dygn.
- finns på Gabriel Thorings Landt Carta från 1688 över Ramshytte socken
- finns på Jonas Bergius Geografisk karta 1703-1704, över Linde bergslag och socken. Finns där även en ödelagd masugn.
- Nedlagd 1793. (Blomberg 1936:216)

Jönshyttan
- Jönshyttan fanns vid skattläggningen 1538 (KA/CD 2998 Västmanland 1539;1)
- drevs 1539 av 3 bergsmän. (KA/CD 2998 Västmanland 1539;5)
- hade enligt 1606 års jordebok fyra andelar och betalade 6 hundraden i bergsskatt.
Lades ned 1668 på grund av skogsbrist och delägarna blev brukare i Ingelshyttan.
- enligt 1684 års relation över masugnar eller hyttor i Linde och Ramsbergs bergslag:
Ödehytta som lades ned för 16 eller 18 år sedan på grund av skogsbrist. Smälter till någon del i Ingelshyttan, som någon skog har.
- finns ej på Gabriel Thorings Landt Carta från 1688 över Ramshytte socken
- finns på Jonas Bergius Geografisk karta 1703-1704, över Linde bergslag och socken, som en ödehytta. Var belägen vid den s.k. Hyttbäcken, vid korsningen mellan vägen Nabben och Jönshyttan.

Nyberget
- Nyiaberghz fanns vid skattläggningen 1538 (KA/CD 2998 Västmanland 1539;1)
- drevs 1539 av 3 bergsmän. (KA/CD 2998 Västmanland 1539;5)
- hade enligt 1606 års jordebok sex andelar och betalade 9 hundraden i bergsskatt.
- enligt 1684 års relation över masugnar eller hyttor i Linde och Ramsbergs bergslag:
Återuppbyggd för 20 år sedan i 4 delar. Har liten vattentillgång med vatten från den s.k. Nybergsån, som kommer från Nybergssjön där de har en hålldamm. Går med underfall. Har gott om skog men mycket oländig mark och besvärliga vägar. Tar det mesta av malmen från Stråssa dit de har 4/5-dels mil. Dock litet av malmen letar de sig hemma.
- blåstes enligt 1684 års tiondelängd av 4 bergsmän, tiden mellan den 12/3 och 9/4, totalt 28 dygn;
- finns på Gabriel Thorings Landt Carta från 1688 över Ramshytte socken
- finns på Jonas Bergius Geografisk karta 1703-1704, över Linde bergslag och socken.
- finns enligt samma karta även en ödelagd kopparhytta.
- Nedlagd 1809. (Omberg 1992:139)

Nyhyttan
-Nya hytta fanns vid skattläggningen 1538. (KA/CD 2998 Västmanland 1539;1)
-drevs 1540 av 3 bergsmän. (KA/CD 3000 Västmanland 1540;3)
- enligt 1606 års jordebok "ligger för ingen hytta, utan är stadgat för osmundjärn 1 hundraden"
- enligt 1684 års relation över masugnar eller hyttor i Linde och Ramsbergs bergslag:
Beskrivs som ödelagd för många år sedan. Hade någorlunda god vattentäkt, men kunde inte bygga upp igen p.g.a. skogsbrist. Blåser det lilla de kan åstadkomma vid Guldsmedshyttan, medan skogen växer till.
-Nedlagd 1636. (Landeholm 2002:127)

Reboda, södra
-Ribboboda hytta fanns vid skattläggningen 1538. (KA/CD 2998 Västmanland 1539;1)
- drevs 1540 av 5 bergsmän. (KA/CD 3000 Västmanland 1540;3)
- hade enligt 1606 års jordebok, fyra andelar och betalade 6 hundraden 7½ osmund i bergsskatt.
- enligt 1684 års relation över masugnar eller hyttor i Linde och Ramsbergs bergslag:
Uppbyggd för 36 år sedan i 2 delar. Har svag vattentillgång från en skogstjärn, med en hålldam före och sedan en hyttdamm. Går med överfall Har medelmåttligt med skog och tar för det mesta malmen från Stråssa 3/8-dels mil från hyttan och ibland från några putor hemmavid.
- blåstes enligt 1684 års tiondelängd av två bergsmän, tiden mellan den 13/4 och 16/5, totalt 34 dygn.
- finns på Gabriel Thorings Landt Carta från 1688 över Ramshytte socken
- finns på Jonas Bergius Geografisk karta 1703-1704, över Linde bergslag och socken. Finns där även en öde hytta noterad.

Reboda, norra
- enligt 1684 års relation över masugnar eller hyttor i Linde och Ramsbergs bergslag:
Uppbyggd för 4 år sedan i 2 delar. Har liten vattentillgång från en sjö, Smedsjön, med en hålldam vid sjön och sedan hyttdammen. Går med överfall Har gott om skog och tar för det mesta malmen från Stråssa 3/8-dels mil från hyttan och ibland från några putor hemmavid.
- blåstes enligt 1684 års tiondelängd av två bergsmän, tiden mellan den 12/4 och 9/5, 27½ dygn
-finns på Gabriel Thorings Landt Carta från 1688 över Ramshytte socken

Storå hytta
- Sattes upp 1813 och drevs av bergsmän från Vasselhyttan, Jönshyttan, Ingelshyttan, Nederhyttan och Kårberg, Bergsmännen från dessa byar byggde sig i en ny hytta mitt emot den gamla Kårbergshammaren i Ramsbergs socken.
- Ombyggd 1884 till masugn. Bergsmanshytta fram till 1905 då AB Storå masugn bildades. Nästa all malm och kol köptes.
Nedlagd 1928. (ÖLM Fornminnesregister 1939)

Vasselhyttan
- Vasla hytta fanns vid skattläggningen 1538. (KA/CD 2998 Västmanland 1539;1)
- drevs 1540 av 6 bergsmän. (KA/CD 3000 Västmanland 1540;3)
- hade enligt 1606 års jordebok sex andelar och betalade 7½ hundraden, 30 osmund i bergsskatt.
- enligt 1684 års relation över masugnar eller hyttor i Linde och Ramsbergs bergslag:
Återuppbyggd för 14-15 år sedan i fem delar. Går med överfall med någorlunda god vattentillgång från en dammsjö, Rösiön, med en hålldamm före. Hade rikligt med skog och tog sin malm från Stråssa..
Blåstes enligt 1684 års tiondelängd av 8 bergsmän, mellan den 23/4 och 29/5, totalt 36 dygn.
-finns på Gabriel Thorings Landt Carta från 1688 över Ramshytte socken
- finns på Jonas Bergius Geografisk karta 1703-1704, över Linde bergslag och socken, Finns även en öde hytta noterad.
-Hyttan lades ned 1814 och andelarna överfördes till Storå hytta. (ÖLM Fornminnesregister 1939)

Linde Bergslags kopparhyttor

Lindshyttan
- Finns på Jonas Bergius Geografisk karta 1703-1704, över Linde bergslag och socken, uppgift om en ödelagd kopparhytta.
- Har legat vid Lindshyttebäcken, på platsen för hemmanet Persbäcken.

Nya Munkhyttan eller norra Munkhyttan
- Finns på Jonas Bergius Geografisk karta 1703-1704, över Linde bergslag och socken, uppgift om en ödelagd kopparhytta.
- Vid undersökningar på senare år har det visat sig att man hittat kopparslagg från 1200-talet.

Skvatthammarn
- Finns på Jonas Bergius Geografisk karta 1703-1704, över Linde bergslag och socken, uppgift om en ödelagd kopparhytta.

Bromsjöboda
- Finns på Jonas Bergius Geografisk karta 1703-1704, över Linde bergslag och socken, uppgift om en ödelagd kopparhytta.

Nyberget
- finns på Jonas Bergius Geografisk karta 1703-1704, över Linde bergslag och socken, uppgift om en ödelagd kopparhytta.

Flögfors kopparverk
- Kopparhyttan drevs enligt kontrakt den 27 juni 1641 mellan Louis de Geer och hans förvaltare, Nicklas tysk lades ned redan 1647. Tog sin malm från Håkansboda koppargruvor.
Troligt är att denna hytta var belägen på den östra sida om Storån, då all dokumentation om denna finns under Ramsbergs socken.
- finns ej med i "Relation 1684 över masugnar eller hyttor i Linde och Ramsbergs bergslag":
- finns ej på Gabriel Thorings Landt Carta från 1688 över Ramshytte sochen
- sattes på 1700-talet upp igen på Vasselhyttans mark och öster om Storån.
- Nedlagd vid detta tillfälle ned 1832.
- 1840 beviljades att anlägga ett nytt kopparverk, som fortsatte fram till 1858.